Northvolt värdesätter ansvaret för lokalsamhället högt, enligt sina egna uttalanden. Men för den utomstående betraktaren präglas Northvolt av en uppenbar målkonflikt. Företaget slits mellan en hög grad av expansion – och en betydligt lägre grad av samhällsansvar. Vi får läsa om utnyttjande av arbetskraft, bränder och affärer med ett ryskt bolag. Och vi betraktar hur byar av modulhus blivit en normalitet i vår omgivning.

Northvolt menar att det i nuläget är svårt att ta ett större samhällsansvar, enligt Sanna Bäckström som är kommunikatör för Northvolt. De 13 miljarder som just tillförts kommer från privata investerare, och det måste generera ett vinstdrivande företag först och främst. Sanna menar att man måste vända på det och se hur många jobb Northvolt skapar. Och vilken fas bolaget är i just nu – uppbyggnadsfasen. Men hon medger att bostadsbristen är en akilleshäl, då företaget vill verka för att människor bor och arbetar här.

Frånvaron av ett samhällsansvar som går bortom lagstiftarens ramar är inte överraskande. Den svenska välfärdsmodellen skapar inte de incitament företag som Northvolt behöver för sina frivilliga åtaganden. Vi har en modell där staten lagstiftar med höga skatter på företagande. Deras vinster omfördelas av staten, i syfte att jämna ut marknadens olika utfall. Så långt blir bilden av Northvolts ansvar för Skellefteås utveckling i linje med forskning som visar hur företags samhällsansvar tycks stå och falla med den potentiella vinsten att räkna hem.

Samtidigt finns evidens som pekar på att de grupper som stöder en stark välfärdsstat gärna ser att företagen tar ett större ansvar, framförallt socialt. Vilket Northvolt borde ta fasta på. Företagets expansion sätter välfärden på permanenta eldprov. Infrastruktur, skolor och vård behöver skalas upp i takt med en ökad befolkning. Samtidigt som Northvolt varken har en egen företagshälsovård, eller en proportionerligt utbyggd räddningstjänst i Skellefteå. Något som för all del redan borde vara på plats.

Parallellt som Northvolts tar de offentliga resurserna i anspråk tillförs samhällets naturresurser i allt större omfattning. Den ojämna bytesbalansen mellan företagens inflytande och “återbetalningen” till samhället är skadlig på längre sikt. Ett stort företag bör inte konsumera enorma mängder energi, humankapital, och social infrastruktur utan att det på goda grunder finns ett större intresse av att samhällsansvar inkorporeras. Därför har Northvolt anledning att jämföra sig med Boliden.

Boliden insåg hur industrin och samhället behövde stärka varandra. Därför axlade de ett frivilligt samhällsansvar. Jämförelsen med Boliden haltar enligt Sanna; Northvolt är ett helt annat typ av företag. Sanna förklarar att de vill hålla sig till sin egen kärnverksamhet. Inte göra det som andra företag gör bättre. Såsom att bygga specifika skolor, hus och sponsring av lokala föreningar.

Frågan vilket samhällsansvar Northvolt vill ta för Skellefteås utveckling på längre sikt är ett oskrivet blad. Företaget brottats med att omvandla miljardinvesteringar till lönsamhet. Medan lokalsamhället får brottas med de samhällsproblem som kommer i Northvolts kölvatten.

Men på sikt kan Skellefteå inte växa hållbart med än mindre att Northvolt axlar ett större samhällsansvar. Ett sådant ansvar som sträcker sig bortom strategiska samarbeten, och bortom tanken att samhällsansvar och vinstintressen är två konkurrerande intressen.

Adam Bäckström är fristående ledarskribent.