Tåg och bussar ställdes in på grund av kylan, fastighetsägare stängde av ventilationen i offentliga lokaler och många boende i området fick hantera kylslagna bostäder. Skellefteå kraft hade bråda dagar med fjärrvärmen. En svårighet var att kunna leverera tillräckligt med värme in i systemet. En del av lösningen var att slå i gång oljepannorna som bolaget har som reservlösning när övriga kraftslag inte räcker till.
Att elda med olja är bland det värsta man kan göra i relation till den globala uppvärmningen. De fossila bränslenas andel av energiproduktionen måste ner om Sverige och världen ska klara klimatmålen. Ändå är det just olja som Skellefteå kraft har som reservlösning när det behövs extra energi till fjärrvärmenätet, och många i Norranområdet tycker nog att det var ganska rimligt av bolaget att slå i gång oljepannorna när behovet var som störst. Ändå kan frågan ställas om detta var rätt och riktigt? Hör oljeeldning hemma i ett samhälle som måste minska sin klimatpåverkan?
Ett sätt att se på denna fråga är att titta globalt. I ett sådant sammanhang är det lätt för både Skellefteå kraft och den genomsnittliga Norranläsaren att klappa sig på axeln och ge sig själv godkänt betyg. Den internationella energiproduktionen är enormt skitig. När det gäller elproduktion minskar i och för sig användningen av olja, men kol, torv, oljeskiffer och gas ökar. Dessa klimatskadliga energislag står för ungefär 40 procent av den globala produktionsmixen. För Skellefteå kraft är bilden en helt annan. 89 procent av bolagets energiproduktion var förnybar år 2022 och innebar därmed en väldigt liten klimatpåverkan. Det genomsnittliga hushållet i Norranområdet använder på samma sätt motsvarande andel förnybar energi till el och värme i bostaden. Energiförsörjningen till våra bostäder är alltså väldigt klimatsmart i global jämförelse.
Ett annat sätt att se på frågan är vad det skulle finnas för alternativ till oljeeldning som reservkraft i extremlägen. Man kan tänka sig att kraftbolaget borde investera i nya bättre lösningar som ger lägre klimatpåverkan än idag. Exempelvis skulle förbränning av naturgas kunna ge samma reserveffekt, men med lägre utsläpp. I batteristaden Skellefteå kanske energilagring i form av stora batterianläggningar skulle kunna vara ett ännu mer attraktivt alternativ? Frågan är bara hur dyra sådana investeringar får bli? I längden är det fjärrvärmekunderna som ska betala vad investeringarna kostar, och för en reservlösning är betalningsviljan säkert inte jättehög. Ett helt annat alternativ skulle kunna vara att hushåll med fjärrvärme fick lov att stå ut med lägre temperatur inomhus och mindre varmvatten när det är riktigt kallt. Men det är nog få som i längden skulle installera fjärrvärme om det ingick i dealen att den skulle fungera som sämst när den behövdes som mest.
Frågan om oljeeldning i extremlägen illustrerar hur svårt det kan vara att hitta principer som blir de rätta för alla lägen. Jag tror nog att Skellefteå kraft behöver börja tänka över vilka alternativ som finns för att fasa ut oljan ur fjärrvärmenätet. I längden går det inte att försvara oljeeldning. Men till dess alternativen är på plats är jag och alla fjärrvärmekunder tacksamma för att det ändå finns extra kraft att bidra med när köldknäppen kommer.
Andreas Westerberg är fristående ledarskribent