I programmet för 2019–2022 finns alla typiska markörer för en skrivbordsprodukt tillägnad näringslivets utveckling. Där finns tilltron till omfattande strategiska mål. Där finns behovet att bryta ner stora mål till dussintals delmål, och forma ett brett handlingsprogram. Och där finns det efterkloka konstaterandet att man gjort lite av det mesta. Utan att veta om det tagit en närmare de strategiska målen - som i praktiken är omätbara visioner.
Programmet siktade på allt från att stimulera skolmiljön till ökat företagande, skapa mötesplatser, och stötta utvalda branscher. Ingen del av näringslivets intressen tycks vara för stora eller små för att omfattas av programmets fyra strategiska mål.
I utvärderingen framgår det att drygt 60 procent av programmets 24 mål uppnåtts. I utvärderingen bifogas dock en brasklapp för programmets betydelse. Kommunen skriver: "Eftersom (de strategiska?) målen inte har varit mätbara och flera målsättningar är sådana som aldrig blir klara är det svårt att dra några slutsatser." Svårtolkade utvärderingar med osäkra resultat är inte unikt för Skellefteå.
Omfattande tillväxtplaner som följs av osäkra utvärderingar går som en röd tråd genom myndigheters tillväxtpolitik. Enligt Tillväxtverkets kartläggning är stora kvalitetsbrister i genomförda utvärderingar mer regel än undantag.
Ekonomen och forskaren Andreas Bergh är inne på samma spår ur kommunernas perspektiv. Han menar att deras tillväxtplaner med fokus på näringslivet står på en "skakig vetenskaplig grund". Och riskerar att bli kontraproduktiva. Eftersom resurserna för näringslivsutveckling kan göra mer nytta inom den ordinarie verksamheten.
Kanske är Skellefteås spretiga näringslivsprogram en spegelbild av ett egenintresse? Det vardagliga arbetet med kärnverksamheten är sällan lika lockande som det extraordinära arbetet. Kommunala verksamheter som vill begränsa sitt arbete är trots allt en sällsynt art.
Oavsett orsaken ska inte omfattande näringslivsplaner ses som en naturlag. Tvärtom så skulle Skellefteås näringslivsutveckling gynnas av färre mål – som preciseras – och utvärderas på bättre grunder. Särskilt med tanke på att företagsklimatet i Skellefteå försämrats senaste året.
Enligt Svensk Näringsliv har företagsklimatet i Skellefteå sjunkit ner till plats 258 av 290 kommuner. I rapporten framgår det att Skellefteås näringsliv efterfrågar två fokusområden: social infrastruktur och bättre service.
I det praktiska arbetet kan näringslivsutvecklingen fokusera på att understödja bostadsbyggandet. Följt av kortare handläggningstider. Och fördjupat samarbete med yrkesutbildningarna. Bortprioriteras kan stöttandet av ungas företagande, skapandet av sociala innovationer – och andra insatser i den kommunala verksamhetens utkanter.
Näringslivskontoret medger i sin redovisning att programmet skapat otydlighet om var fokuset inom programmet ligger. Och vidgår att programmet omfattade för många mål, eller mål som helt eller delvis överlappar andra verksamheter inom kommunen. Det positiva med att begå misstag är att man kan lära sig av dem.
Vis av föregående näringslivsprograms styrkor och svagheter finns nu en möjlighet för Skellefteå kommun att göra om och göra rätt. Nämligen fokusera på att stödja näringslivet med ett program som präglas av målinriktat och nyttomaximerande arbete.
Adam Bäckström är fristående ledarskribent