Det finns ingen offentlig statistik för hur många romer som bor i Sverige, men uppskattningen brukar sättas till ca 50 - 100 000 personer. Romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter och man brukar beskriva Sveriges romer uppdelat på grupperingarna resanderomer, finska romer, svenska romer, utomnordiska romer och nyanlända romer. Resanderomer och finska romer har en historia inom det svensk-finska riket som går att spåra bakåt till åtminstone 1500-talet.
Minoriteten har många gånger utsatts för diskriminering i Sverige. Under 1900-talet drev svensk dagspress hatkampanjer mot romer, de utsattes för tvångssteriliseringar från staten och fram till 1960-talet var många av Sveriges romer hänvisade till att bo i tältläger. Jag har själv skrivit ett större arbete om denna diskriminering. Där drar jag slutsatsen att diskrimineringen från svenskar mot romer har utgått från den orättvisa tanken att de har haft sig själva att skylla.
Denna bakgrund av diskriminering ser ut att vara en delorsak till att myndigheterna varit långsamma i att reagera på dåliga underlag för ansökningar från så kallade romska föreningar. Man har inte velat vara för kritiskt, med tanke på historien. Inom myndighetssverige har det dessutom funnits en tradition att i största allmänhet visa förståelse för att ideella föreningar inte kan upprätthålla professionell standard på ansökningar och rapporter. Det bedrägliga beteende som synliggjorts av Norrans granskning är ett exempel på att dessa förhållningssätt har nått vägs ände. Myndigheter ska inte betala ut bidrag på falska grunder och måste därför upprätthålla en saklig och kritisk hållning när ansökningar prövas. Tyvärr gör detta att det kan bli mer arbetskrävande för ideella föreningar att ansöka om bidrag till viktig verksamhet. Men jag tror det är nödvändigt.
Norrans granskning visar att den socialdemokratiska kommunrevisorn Maggie Zingmark har varit delaktig i de ansökningar som lämnats in och att hon samtidigt varit tilltänk som anställd inom de projekt som skulle finansieras. Detta är mycket besvärande information som är problematisk för partiet. Socialdemokrater bör därför pröva frågan om Zingmark kan ha kvar sina uppdrag.
Skellefteå kommun ser inte ut att ha varit snabbare än andra att reagera på att något inte stått rätt till angående ansökningarna. Det verkar som att inget hänt innan oppositionpolitiker börjat anmärka på felaktigheterna. Det är mycket viktigt att det finns en opposition som kan reagera när majoriteten gör ett dåligt jobb, men i detta fall borde frågan ha stoppats redan på tjänstepersonsnivå.* Det är också märkligt att larmet från oppositionen kom redan i juni 2023, men att kommunen inte agerade förrän i november. Det är svårt att värja sig från tanken att Socialdemokraterna undvikit att agera när en partimedlem varit inblandad.
Det är alla enskilda romer som är de stora förlorarna i denna historia. Några personer har valt att framställa sig själva som företrädare för hela gruppen och via föreningar försökt tillskansa sig offentliga bidrag. Förtroendeskadan spiller över på en redan utsatt grupp. Det är mycket illa och riskerar drabba oskyldiga personer på ett mycket orättvist sätt. Därför är det viktigt att kommunen och andra myndigheter håller högre standard på bidragsprövningar i framtiden.
*Rättelse: Skellefteå kommun meddelar att de redan under 2022 började granska dessa föreningar och att kommunen varnat andra myndigheter för felaktiga ansökningar. Denna granskning ledde till skarpt agerande och polisanmälan från kommunens sida så fort det inkom en ansökan med felaktiga uppgifter till kommunen. Detta skedde i november 2023.