Mer danska och dans i skolan

Skolvärlden är på gott och ont en verksamhet som bygger på långa traditioner. Många traditioner är positiva då de rotas i lång och beprövad erfarenhet, andra finns där för att det bara alltid har varit så. Jag avser att med två förslag röra om lite i den annars rätt traditionella grytan.

"Ett sympatiskt initiativ skulle kunna vara att erbjuda andra nordiska språk då de trots allt är våra närmsta grannar både geografiskt och kulturellt."

"Ett sympatiskt initiativ skulle kunna vara att erbjuda andra nordiska språk då de trots allt är våra närmsta grannar både geografiskt och kulturellt."

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledarkrönika2023-04-26 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med start hösten 2024, om det inte försenas ytterligare, kommer ämnet “elevens val” att plockas bort för att ge utrymme till fler undervisningstimmar i främst natur- och samhällsorienterade ämnen. Den förändringen är i sig mycket lovvärd, men det begränsar tyvärr också möjligheten för elever att själva påverka vad de vill lära sig mer om.

Så för att kompensera bortfallet av valfrihet för eleverna har jag två förslag som skulle kunna väga upp för detta.

Att få fördjupa sig i ett estetiskt ämne
Idag får eleverna slutbetyg i musik, bild och slöjd. Mitt förslag går ut på att de endast ska få ett betyg i det estetiska ämne som de själva har valt att förkovra sig i.

Fram till och med årskurs sex bör elever fortsatt läsa flera estetiska ämnen för att få prova på olika uttryck och först inför högstadiet får de välja vilket estetiskt ämne de vill fördjupa sig i. Det valda ämnet kommer då att läsas flera gånger i veckan. Antalet timmar som ägnas till estetiska ämnen på en vecka bör alltså fortsatt vara detsamma som idag, men koncentreras till ett ämne.

En förändring av detta slag skulle innebära att eleverna får möjlighet att bli väldigt duktiga inom ett estetiskt område och de får också färre skolämnen som de måste fokusera på (idag får varje elev 16-18 slutbetyg). Båda dessa parametrar borde rimligtvis bidra till ökad motivation till lärande, vilket troligen är den enskilt viktigaste faktorn för hur mycket eleverna lär sig i skolan.

En reform av detta slag skulle också bädda för mer djuplodande lektionsplaneringar för lärarna som får betydligt mer undervisningstid med en given grupp elever. Därtill kommer lärarnas gärning troligen också att gagnas av att få undervisa elever som är mer motiverade att ta till sig av lärarens kunskap.

Detta upplägg skulle också öppna upp för att skolor skulle kunna profilera sig genom att erbjuda ytterligare estetiska ämnen inom ramen för det estetiska ämnesvalet. Teater skulle säkert uppskattas av många ungdomar och dans skulle troligen kunna bli populärt i Skellefteå.

Vilken möjlighet att få ägna flera lektioner i veckan till ett estetiskt ämne som man själv har valt!

Språkets makt
Utöver de givna språken svenska och engelska läser elever från årskurs sex ämnet moderna språk. Under lång tid fick elever enbart välja franska eller tyska som modernt språk i skolan. 1994 lades spanskan till och sedan 2014 finns även kinesiska som alternativ. 
Idag måste varje skola erbjuda två olika språk inom ramen för ämnet moderna språk så det finns redan utrymme att profilera sig genom att exempelvis erbjuda den fortsatt sällan förekommande kinesiskan. Men det finns anledning att se över om inte fler språk borde få kunna erbjudas av skolor runt om i landet.

Ett sympatiskt initiativ skulle kunna vara att erbjuda andra nordiska språk då de trots allt är våra närmsta grannar både geografiskt och kulturellt.

Andra språk som skulle kunna vara av intresse är de populärkulturellt starka och industriellt tunga japanska och koreanska eller varför inte det expansiva Indiens största språk hindi.

Även världsspråket arabiska borde kunna ingå i de valbara alternativen. I min vardag här i Skellefteå känns det absolut som att konversationsarabiska skulle kunna användas oftare än både tyskan och franskan. Många skulle säkert säga att jag är naiv, men jag vill också tro att en mer utbredd kunskap i arabiska skulle kunna lindra den kulturella konflikt som finns mellan väst och den arabiska världen.

Oavsett vilka språk man talar om är språkkunskap oerhört värdefullt och något som borde premieras mer i svensk skola. Vi är generellt sett väldigt duktiga på engelska i Sverige, men det skulle stärka världen, Sverige och oss som individer om vi kunde kommunicera på fler språk och ta del av fler kulturer.

Då återstår väl bara att säga auf wiederhören kära läsare.