De styrande Socialdemokraterna säger att det kan bli aktuellt att höja skatten innan nästa val och Sverigedemokraterna föreslår en skattehöjning redan nästa år. Men att höja skatten löser inga problem, det skjuter dem bara på framtiden.
För andra året i rad föreslås Region Västerbotten anta en budget som inte går ihop. Både majoriteten, som leds av Socialdemokraterna med stöd av Vänster- och Miljöpartiet, och oppositionen, som dels består av de fyra allianspartierna dels av Sverigedemokraterna, menar att det är svårt att lägga en budget för 2024 som går ihop. Regionens ekonomi omfattar drygt 10 miljarder kronor per år och underskotten för nästa år kan bli upp till 400 miljoner kronor beroende på vilka partiförslag som man tittar på.
För 20 år sedan var den dåvarande landstingsskatten i Västerbotten 9,7 procent. Idag är regionskatten 11,35 procent. Skatteförändringen beror delvis på att ansvar har flyttats mellan kommunerna och regionen, men den beror också på rena höjningar. Skatten har alltså höjts successivt under 2000-talet. Trots det har regionen ekonomiska problem.
Region Västerbottens största kostnader hör ihop med sjukvården och ekonomiproblemen där har tre huvudsakliga sidor. Den kortsiktiga problematiken är att allt blir dyrare just nu på grund av inflation och stigande räntor. På medellång sikt är problemet att det är svårt att anställa tillräckligt många sjuksköterskor och läkare till regionen. Det råder personalbrist. Detta gör att kostnader för vikarier och inhyrd personal är hög. På lång sikt väntas kostnader för nya behandlingar bli en allt viktigare fråga. Vi kanske kan bota fler i framtiden, men kommer vi ha råd?
Problemet med skattehöjningar är för det första att de tenderar att ätas upp med tiden. För en period ger skattehöjningen en ekonomisk lättnad, men när verksamheterna vant sig vid den nya budgetnivån blir det återigen svårt att klara alla kostnader som känns angelägna. För det andra är problemet med skattehöjningar att de riskerar bromsa samhällets totala ekonomi när det totala skattetrycket i landet är högt. Sverige balanserar nära en skattenivå där ökade skatter blir kontraproduktiva. Detta visades bland annat av att alliansregeringen jobbskatteavdrag ledde till ökade skatteintäkter när skattetrycket sjönk.
Men hur ska regionen klara ekonomin? Det avgörande är att sätta in rätt typ av åtgärder för varje problem. De kortsiktiga underskotten måste mötas med tillfälliga besparingar. För en tid kan det vara klokt att, som Alliansen föreslår; minska bemanningen inom administrationen. Det kan också vara rätt att höja vissa patientavgifter. Det verkar alla partier vara inne på. På medellång sikt handlar lösningarna om en förbättrad personalpolitik och konkurrenskraftiga löner. Fast anställd personal är i längden billigare än vikarier och inhyrda resurser. På riktigt lång sikt måste vi ta en diskussion om hur vården ska finansieras. Kanske behöver sjukvården ta större utrymme av den totala välfärdskakan? Kanske kommer ny teknik som gör att vi i framtiden kan effektivisera verksamheter som idag är dyra?
Höjda skatter är inte lösningen för Region Västerbottens problem. Lösningarna ligger i att använda de resurser som redan finns på bättre sätt än idag. Vi väljare borde rösta på de politiker som visar de bästa förslagen för att lösa denna utmaning.
Andreas Westerberg är fristående ledarskribent