Norrbotniabanan – Vad är det vi väntar på egentligen?

All planering för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå är färdig och fortsättningen norrut klarnar alltmer.
Ändå dröjer starten av bygget och det är svårt att veta om Tidöregeringen alls kommer sätta igång det.
– Det är för få Tidöpartister från norr som slåss för järnvägen och SD verkar inte alls bry sig, skriver Norrans politiska redaktör.

Det så kallade första spadtaget för Norrbotniabanan innebar byggstart för en sträcka järnväg på 12 km. Dåvarande generaldirektören för trafikverket Lena Eriksson och dåvarande statsminister Stefan Löfvén (S) deltog vid evenemanget i Umeå den 23/8 2018.

Det så kallade första spadtaget för Norrbotniabanan innebar byggstart för en sträcka järnväg på 12 km. Dåvarande generaldirektören för trafikverket Lena Eriksson och dåvarande statsminister Stefan Löfvén (S) deltog vid evenemanget i Umeå den 23/8 2018.

Foto: Jens Ökvist

Ledarkrönika2024-12-19 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Innehållet i korthet

  • Planeringen för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå är klar, men byggstarten dröjer. Det är oklart om Tidöregeringen kommer att påbörja bygget.
  • Regeringens nya infrastrukturplan innehåller rekordmycket pengar, men det är ännu inte bestämt vilka projekt som ska prioriteras. Norrbotniabanan nämns inte i planen.
  • Norrbotniabananans framtid avgörs i kommande förhandlingar inom Tidöpartierna, där få partister är förankrade i Norr- och Västerbotten. Sverigedemokraterna med västerbottenskoppling väljer att inte ta ställning för järnvägen.

I augusti 2018 sattes spaden i marken för bygget av Norrbotniabanan. Eller det är åtminstone vad Socialdemokraterna ville att väljarna skulle tro. Det som invigdes var bygget av en symbolisk etapp på 12 kilometer mellan Umeå och Dåva.

S & M har olika verklighetsbilder 

Många väljare trodde nog på budskapet från S. Men redan då var det lite genomskinligt. Det fanns nämligen inte tillräckligt med pengar för att bygga järnvägen till Skellefteå. För fortsättningen upp till Luleå var pengabristen ännu större.

Men kanske att S ändå hade drivit bygget mer aktivt än vad Tidöregeringen gör? Det säger i alla fall Isak From som är Socialdemokratisk riksdagsledamot från Norsjö när jag ringer upp honom.

– Det finns gott och väl pengar att bygga fram till Robertsfors. Man hade kunnat börja bygga och lösa finansieringen allt eftersom.

undefined
Isak From (S) från Norsjö är en av fyra västerbottniska socialdemokrater i riksdagen. Han menar att Norrbotniabanan borde kunna börja byggas nu.

Edward Riedl (M) är sitt partis enda riksdagsledamot från Västerbotten. Men eftersom han också är ordförande i finansutskottet är han inflytelserik. När jag samtalar med honom om järnvägen blir bilden en annan.

– Bygget hade inte kommit längre med S än med oss. Vi kan inte starta ett järnvägsbygge innan vi vet att vi har råd att avsluta det.

Regeringarnas planer har inte räckt till

Det finns en nationell plan för infrastruktur som förnyas en gång varje mandatperiod. I den nu gällande planen finns Norrbotniabanan med. Byggstarten enligt den är 2025, men det verkar inte bli av. 

Regeringen har under hösten presenterat sitt förslag till ny infrastrukturplan. Den innehåller rekordmycket pengar och ska klubbas i riksdagen senast på våren 2026. Där nämns inte Norrbotniabanan, men eftersom satsningarna är så stora kanske bygget blir realistiskt.

– Det öppnar upp en möjlighet till att realisera banan i sin helhet, säger Norrbotniabanegruppens projektledare Elisabeth Sinclair (Norran 10/4).

Edward Riedl (M) håller med:

– Den nya planen innehåller mycket mer pengar än den gamla, säger han till mig i telefon.

undefined
Finansutskottets ordförande Edward Riedl (M) i samtal med finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med en budgetdebatt i riksdagen.

Förhandlingarna börjar nu

Från både höger och vänster kommer det alltså budskap om att Norrbotniabanan borde byggas. Men pengarna finns inte ännu. Isak From (S) anser att detta borde gå att skynda på.

– Regeringen hade kunnat skjuta till medel i nästa års budget, säger han till mig.

Det stämmer nog i teorin, men först måste Tidöpartierna bestämma sig för vad de faktiskt vill. Det verkar vara där skon klämmer.

– Vi vet att pengarna kommer finnas, men våra interna förhandlingar startar nu, säger Edward Riedl (M) till mig.

Tidöregeringens infrastrukturplan innebär alltså att det finns pengar, men vilka projekt som faktiskt ska prioriteras är inte beslutat.

undefined
Sara Gille i samtal med partikollega på Sverigedemokraternas valvaka i Skellefteå 2022.

Vem vill bli järnvägens hjälte?

Norrbotniabanans framtid avgörs i en kommande (hemlig?) förhandling där väldigt få Tidöpartister är förankrade i Norr- och Västerbotten. Det finns en moderat från respektive län i riksdagen. Sedan finns det två sverigedemokrater som är invalda på mandat från länen. Båda dessa bor dock i Skåne. Pontus Anderssson Garpvall från Helsinborg har västerbottensmandatet. Sedan finns Sara Gille. Hon är invald i riksdagen för SD i Dalarna, men bor i Dorotea, Västerbottens län. 

Det är denna laguppställning vi har att förlita oss på när Norrbotniabanan ska förhandlas inom Tidöpartierna. Det känns svagt och ovisst. Sverigedemokraterna med västerbottenskoppling väljer dock att inte ta ställning för järnvägen i vår mejlväxling. Kommer de då slåss för att den byggs? 

Just nu är Riedls inflytande och engagemang västerbottningarnas bästa hopp. Han kommer få kritik om järnvägen inte blir av, men kanske kan han bli hjälte om den förverkligas. Det är ett otacksamt läge för honom. Han kämpar nog lika hårt oavsett om han lyckas få järnvägen byggd eller ej. Men politik handlar om resultat. Hittills har Moderaterna inte visat att järnvägen blir av.