Ordningsvakternas arbete ska vara en hjälp för polisen.
Under natten mot den 1 december blev det bråk vid ett uteställe i Skellefteå. När denna text skrivs är två män och tre ordningsvakter misstänkta för brott efter händelsen. Männen misstänks för våld mot tjänsteman och ordningsvakterna misstänks för grov misshandel.
Händelsen väcker såklart frågor om vad som egentligen hände. Det får dock polisutredning ta itu med. Men ordningsvakter vid krogar och uteställen dras med ett mångbottnat dilemma som handlar om våld, trygghet, handlingsförmåga och rättssäkerhet.
De flesta är nog eniga om att ordningsvakterna behövs på krogen. Onyktra människor kan agera riktigt orimligt och det krävs någon som har ansvar och befogenhet att agera när personer är hotfulla eller stör ordningen på annat sätt.
Men ordningsvakter får ofta kritik. Det finns otaliga historier om maktfullkomliga ordningsvakter som varit för våldsamma och agerat orättvist. Samtidigt är ordningsvakter den yrkesgrupp i Sverige som utsätts för mest våld och hot i jobbet.
Sedan 1 januari i år har Sverige en ny lag som reglerar ordningsvakternas befogenheter. De arbetar alltid med syftet att hjälpa polisen att upprätthålla lag och ordning, men deras faktiska arbetsuppgifter bestäms utifrån den uppdragsgivare som lejt dem.
Resecentrum, domstolar och köpcentrum är platser där ordningsvakter ofta används för att upprätthålla tryggheten. Kommunen, myndigheten eller handlarna är då uppdragsgivare åt säkerhetsbolaget som i sin tur anställer ordningsvakter.
Ordningsvakter får använda vissa tvångsmedel, till exempel beslagta alkohol eller genomföra kroppsvisitationer. Under vissa omständigheter får ordningsvakter också använda våld. Men det får bara ske i rimlig proportion till åtgärdens syfte.
Utifrån nuvarande lagstiftning kan den som är 20 år och ostraffad ansöka om förordnande att vara ordningsvakt. Efter en avklarad utbildning på 160 timmar kan du bli godkänd av polisen för jobbet.* Jag hör till dem som tycker att detta är mycket låga krav för personer som ska jobba i svåra miljöer och ha rätt att använda våld i vissa fall.
Att ordningsvakterna arbetar åt privata bolag som får sin uppdrag på kommersiella grunder bidrar också till problemet. I många fall får man nog anse att upplägget är relativt oproblematiskt, men just kring krogar och liknande miljöer finns en särskild laddning.
Emblemet som ska skänka trygghet på offentlig plats. För att arbeta som ordningsvakt krävs en utbildning som inklusive praktik motsvarar sex veckors heltidsstudier.
Krögare vill inte få dåligt rykte att vara för stränga, men inte heller att stället har dålig ordning. Därför har krogarna ett intresse av att ordningsvakterna låter folk hållas, tills de uppenbart har gått över gränsen. Polisingripanden på krogen är inte heller välkommet, det riskerar sprida dåligt rykte om ett uteställe.
Idealet blir då ordningsvakter som kan agera sällan, men bestämt och kraftfullt när det krävs, utan att polisen behöver komma. Det skapar såklart en risk för situationer som spårar ur.
Den nya lagen är säkert bra, men jag hoppas att den följs upp noggrant och att riksdagen genomför justeringar så snart som möjligt. I mina ögon är en mer utförlig utbildning för ordningsvakter den första frågan som borde stå på förbättringslistan.
Nästa fråga är hur ordningsvakterna ska slippa tänka på den kommersiella kundrelationen när de utför sina uppdrag. Kanske vore det ändå bäst om bolagen fick sina kroguppdrag från polismyndigheten istället för från privata företagare?
*Rättelse angående utbildning till ordningsvakt. Denna text innehöll tidigare information om vad som krävs för att bli väktare och inte ordningsvakt. Utbildningarna har likheter vad gäller innehåll och omfattning, men är inte identiska. Den korrekta informationen om utbildning till ordningsvakt är hämtad från polismyndighetens hemsida.