Tonåringen i Skellefteå får inte försörjningsstöd trots att mamman är i Ukraina och krigar. Bilden har inte med ärendet att göra.
Måndag 24 februari var treårsdagen för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. På Guldtorget i Skellefteå, och på många andra plaster i landet, samlades människor med plakat, flaggor och tal för att uttrycka sitt stöd för Ukraina och protestera mot kriget.
Deltagarna i Skellefteå tog ställning för ett gemensamt uttalande med bland annat dessa budskap:
"Ryssland måste respektera Ukrainas suveränitet. Vapenvila måste komma nu." och "Freden i Ukraina ska ske på ukrainarnas villkor. Vi vill klart och tydligt uttrycka vår solidaritet med Ukrainas befolkning"
Manifestationer av detta slag är viktiga. De bidrar till att hålla uppe trycket på våra politiker att stå fast vid sina löften om stöd till Ukraina. Offentliga demonstrationer kan också vara ett stöd för ukrainare i Sverige som kämpar med krigets följder i sitt vardagsliv.
Tyvärr är den svenska politiken och byråkratin inte särskilt stödjande för ukrainare. Just nu driver både Socialdemokraterna och Moderaterna en mycket stram invandringspolitik. Vi svenska har röstat fram ledare som vill trycka ner invandringen till EU´s lägsta nivå. Det känner många ukrainska flyktingar av in på bara skinnet.
Piteåtidningen rapporterar om Anastasia som ska utvisas. Hon har bott med sina föräldrar och syskon i Piteå sedan 2019. Nu går hon gymnasiet, men har fått veta att hon ska utvisas till krigets Ukraina samtidigt som resten av familjen får stanna. Om detta säger Anastasia:
– Jag har inga anhöriga där eller någon som väntar på mig. Jag har inga kompisar kvar. Jag var bara 13 år när jag flyttade från Ukraina. Jag har inget liv där. Min familj bor ju här. Det är krig i Ukraina. Hur kan det vara rimligt att de ska skicka mig ensam till ett land där jag inte har någon alls som väntar på mig?
Norran har också nyligen skrivit om en ukrainsk ungdom som bor själv i Skellefteå och som nu kan måsta hoppa av gymnasiet för att kunna försörja sig. Fram till november förra året hade 18-åringen gått gymnasiet och klarat sig på ersättningen från migrationsverket. Men då hen folkbokförde sig i landet avslutades migrationsverkets ansvar.
Socialnämnden i Skellefteå har sagt nej till att betala försörjningsstöd och förvaltningsrätten har gett dem rätt. Samtidigt som mamman strider i Ukraina kan ungdomen behöva hoppa av gymnasiet för att jobba.
Taia Fedorysjtjeva, 20, och Liza Trusjyk, 21, flydde från Ukraina i mars 2022. Frivilliga insatser i Eskilstuna gör att de kan avsluta gymnasiet.
För en tid sedan publicerade vi en ledartext som berättade om Taia Fedorysjtjeva, 20, och Liza Trusjyk, 21, som bor i Eskilstuna. Båda kom till Sverige i mars 2022 efter att ha flytt infernot i Charkiv.
De vägrades också försörjningsstöd från sin kommun och fick inte CSN för att gå gymnasiet. När vi publicerade vår text var frågan om de skulle behöva hoppa av sina studier.
Guldtorget Ukraina 250224 Tomas Marklund
Glädjande nog är inte alla svenska lika trångsynta som de politiker vi röstat fram och den byråkrati vi låtit dem skapa. I Eskilstuna fanns det frivilliga som kunde hjälpa Taia och Liza att klara ekonomin sista vintern på gymnasiet. Jag hoppas verkligen att det finns sådana eldsjälar i Skellefteå.
Men jag trodde inte att Sveriges stöd till Ukraina skulle vara beroende av frivilliga insatser. Jag trodde att det fanns ett brett politiskt stöd för att Ukrainas sak är vår.
Vi som manifesterade på Guldtorget i Skellefteå har högre förväntningar än såhär på svensk flyktingpolitik. Det är jag övertygad om. Jag tycker att steg ett kan vara att socialnämnden i Skellefteå börjar hjälpa ukrainska ungdomar istället för att tvinga dem från skolan.