Löfte om körkort lockar nog för få till vården

Vem vill jobba inom äldreomsorgen i framtiden? Det är en fråga som just nu ställs på sin spets inom Skellefteå kommun.

Lockande? Skellefteå kommun letar efter metoder att fler ska utbilda sig till underköterska

Lockande? Skellefteå kommun letar efter metoder att fler ska utbilda sig till underköterska

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledarkrönika2024-03-19 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Konkurrensen om arbetskraften är stenhård och det finns många olika alternativ för den som är ung. En bred kommunpolitisk konstellation går nu fram med åtgärder för att ta itu med detta problem. Även om förslagen innehåller flera bra delar finns det risk att de inte räcker till och att de uppfattas som orättvisa.

Kommunpolitikernas plan berör sju olika åtgärdspunkter. Några av dessa syftar till att fler unga ska vilja läsa till undersköterska genom att gå vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. För detta syfte innehåller planen några olika delar. Det handlar för det första om att högstadieungdomar ska få chans att prova enkla arbetsuppgifter inom äldreomsorgen innan de gör sitt gymnasieval. Det handlar för det andra om att erbjuda fast anställning inom äldreomsorgen till alla som klarar sin utbildning på vård- och omsorgsprogrammet och att på samma sätt erbjuda sommarjobb under utbildningstiden till alla som går programmet. För det tredje innehåller planen en idé om att betala körkortsutbildningen för personal inom äldreomsorgen. Huvudspåret är att detta erbjudande ska gälla elever på vård- och omsorgsprogrammet. Det finns dock en åtgärd som kommunen inte alls tar itu med. Den rör antalet utbildningsplatser som erbjuds på gymnasiets olika program.

Enligt den information som Norran har antogs förra året 18 elever till vård- och omsorgsprogrammet på Baldergymnasiet i Skellefteå. Det är alldeles för få. Därför beslutade gymnasienämnden i höstas att sikta på 32 elever på utbildningen hösten 2024. Förra veckan fick de dock lov att justera sina ambitioner utifrån det söktryck som är. Beslutet inför hösten är att det ska vara 20 utbildningsplatser på programmets årskurs ett. 

Med denna historik som bakgrund står det klart och tydligt att något behöver göras för att fler ska gå utbildningen. Att lägga in erbjudande om körkort i det som ska locka fler kan dock bli både otydligt och orättvist. Körkortsutbildning får inte ges som en del av vård- och omsorgsprogrammet. Den frågan regleras nationellt och kan inte ändras av Skellefteå kommun själv. Erbjudandet om körkort måste därför, på något sätt, vara kopplat till en anställning inom äldreomsorgen, och då gäller det ju att utforma det på ett sätt som blir likvärdigt för alla som jobbar där. Det blir fel om utbildningsplatsen avgör vilka förmåner en person kan få som anställd.

Men så till den andra frågan. Varför envisas kommunen med att erbjuda jättemånga platser på utbildningar där behovet på arbetsmarknaden är litet? Till hösten tas 120 elever in på ekonomiprogrammet och 96 på samhällsprogrammet. Det hade varit möjligt att sätta intaget något lägre på båda dessa. En orsak till skevheten i utbildningsplatser är att kommunen vill ge så många som möjligt chans att gå sitt förstahandsval på gymnasiet. Det finns något rimligt i det, men politiken blir samtidigt ett sätt att vilseleda ungdomar. Det finns ett viktigt signalvärde i att prioritera gymnasieutbildningar där samhällets behov är störst.

En annan orsak till att det erbjuds så många platser på samhälls- och ekonomiprogrammet är att de är billiga för kommunen. Det flesta yrkesutbildningar, bland annat vård- och omsorgsprogrammet, kostar mer per utbildningsplats. Det är ogenomtänkt och dumsnålt av kommunen att på detta sätt styra över ungdomar till att gå de utbildningar som är billigast.