Northvoltkrisen är dålig för alla, men för bostadsmarkanden innebär den en normalisering.
Att bostadspriserna i Skellefteå började falla i slutet av 2024 kan tyckas som dåliga nyheter för de som vill sälja sin bostad. Detta är dock inte tecken på en bostadsbubbla som spricker. Snarare ser vi ett normalt förlopp för en marknad där konjunkturen svänger till följd av att efterfrågan dämpas.
Redan innan Northvolt etablerade sig i Skellefteå 2017, rådde ett underskott på bostäder. Värre blev det när bolagets expansion blev en katalysator för ökad bostadsbrist. Deras behov av bostäder bäddade för kraftigt stigande priser. I synnerhet för att många fastigheter köptes upp endast i syfte att hyras till hisnande priser. Exempelvis finns det belägg för hur hus hyrdes ut för 70 000 kr i månaden.
Enligt svensk mäklarstatistik kan man se att priserna för bostäder stigit i Skellefteå över många år. Snittpriset för en villa dubblades mellan 2014 och 2024 och snittpriset för bostadsrätter steg ännu mer under samma period.
Majoriteten av de som sålt sin bostad i Skellefteå det senaste decenniet har gjort det med vinst. Men den stora prisökningen har också bidragit till att många människor och familjer med svag ekonomi fått svårt att köpa eller hyra en bostad. Priserna ökade ju kraftigt i en tid då en allmänt hög inflation slog mot hushåll med små ekonomiska marginaler.
För de som inte tagit sig in på bostadsmarknaden har drömmen om en egen bostad blivit mer avlägsen. Unga tvingas bo kvar hos föräldrarna längre, familjer har fått bo onödigt trångt och gästarbetare har fått nöja sig med att bo i trånga baracker.
Vem vill bo i en barack? Bild från studentbostäderna vid campus Skellefteå.
Northvolts blödande ekonomi och de stora uppsägningarna under hösten 2024 gjorde att bistra ekonomiska vindar började blåsa över staden. Bostadspriserna sjönk några procent i takt med en lägre efterfrågan och fler hyresrätter frigjordes.
Förhoppningsvis kan den ändrade konjunkturen bidra till att fler ungdomar kan flytta hemifrån, trångbodda familjer kan flytta till en större bostad, och fler invånare kan välja bort ett boende i en barack.
Som alltid finns förlorare när en högkonjunktur mattas av. Skellefteå kommun har redan ingått avtal om att hyra bostäder som nu inte behövs. Bryter de avtalet blir det kostsamt. Och många fastighetsägare som har köpt fastigheter för uthyrning riskerar förluster när priserna sjunker.
Den som köper fastigheter på en glödhet marknad måste dock vara medveten om att snabba vinster lätt kan bli förluster när konjunkturen vänder.
Men när glappet mellan utbud och efterfrågan på bostäder krymper gynnar det alla – från barnfamiljer till ungdomar och studenter och invandrare kan lättare hyra eller köpa en önskad bostad. Det kan även gynna samhällets sociala intressen när fler bostäder kan nå de mest behövande.
Varje bostad behövs fortfarande. Bild från när Lindbäcks bygg monterade hus på Getberget i Skellefteå under vintern 23/24.
Av historien vet vi även att en stabil bostadsmarknad, med normala svängningar i konjunkturen, är att föredra framför snabbt uppblåsta värdeökningar. De tenderar att raderas ut när en bostadsbubbla spricker. Och det har skapat flera ekonomiska kriser genom historien.
Det är positivt att Skellefteå strävar efter att undvika att upprepa historiens misstag. En bostadsmarknad i bättre balans lägger grunden för en socialt hållbar framtida befolkningsökning och stärker möjligheten för fler att uppleva tryggheten i ett eget hem. Befolkningstillväxt och bostäder måste alltid gå hand i hand.
Adam Bäckström, fristående ledarskribent