Han är i varje fall ärlig, för- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S), när han i Norran (18/6 2021) konstaterar att ”varje elev utan godkända betyg är ett stort misslyckande.”
Vi vet att ärlighet varar längst. Vi vet också att för att kunna lösa ett problem så måste man vara medveten om att problemet existerar.
Därmed borde det finnas goda möjligheter att lösa de problem som skolan i Skellefteå dras med – och har dragit med ganska länge nu.
Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, som det så vackert heter. Det innebär i klartext att det svenska skolväsendet har en skyldighet att se till att alla elever ges goda förutsättningar att nå de nationella kunskapskraven.
Skyldigheten gäller oavsett elevens utgångsläge, till exempel socioekonomisk bakgrund eller funktionsvariationer.
Alla barn ska få vad de har rätt till utifrån sina behov. Alltså ska svagare elever få den hjälp och det stöd som de behöver för att nå de uppsatta kunskapsmålen.
De tjusiga orden och eleganta formuleringarna avlöser varandra. Men hur ser det ut i verkligheten?
I Skellefteå är trenden tydlig: duktiga elever har blivit ännu bättre medan de mindre duktiga har fått det allt kärvare. Det är det som kallas skol- eller kunskapssegregation. Och det är ett riktigt gissel. Och gissel ska elimineras.
De senaste dagarna har Norran granskat skolan i Skellefteå. Friskolor och kommunala skolor. Tittat på antalet elever per lärare, på hur många lärare som har en pedagogisk högskoleexamen, på hur många elever som uppnått kunskapsmålen i samtliga ämnen.
Bilden av Skellefteås skolor spretar, minst sagt. Vissa lyckas bra, andra bättre, några sämre. Inom samtliga områden.
Därmed är den självklara slutsatsen att det finns ett alltför stort gap mellan bäst och sämst. Ett gap så stort att det placerar Skellefteå bland de sämsta kommunerna i landet. Skolan har alltså misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag.
Samtidigt som politiken inte har klarat av att leverera vad som krävs för att skolan ska lyckas.
Det finns ingen förlorad generation, sjöng Lulebandet Rekyl när 1980-talet var ungt.
Nej, det är inte det som det handlar om, en förlorad generation.
Vad det i stället handlar om är svaga elever som inte får den hjälp och det stöd som de behöver. Elever som riskerar att få det svårt på dagens och morgondagens arbetsmarknad där kraven på relevant och färsk utbildning ökar hela tiden.
Moderaterna i Skellefteå var snabba med att hoppa på det skoltåg som Norrans artikelserie satt i rullning.
Redan samma dag som den första artikeln publicerades (16/6 2021) fanns det en motion klar, undertecknad oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) och kommunfullmäktigeledamoten Anette Lindgren (M).
Här är det läge att stanna upp en stund och fundera: Liberalerna i Skellefteå, var är ni, var håller ni hus? Eller är det så att skolfrågorna inte längre intresserar skolpartiet nummer ett.
Liberalerna profilerade sig som skolparti under partiledaren Jan Björklund, men har drivit en mer lågmäld skolpolitik sedan han efterträddes av Nyamko Sabuni. Precis på samma sätt är det i Skellefteå. Liberalerna profilerade sig som skolparti under den lokale partiledaren Andreas Westerberg, men har drivit en mer lågmäld skolpolitik sedan han efterträddes av Christina Soldan.
Nej, det finns ingen förlorad generation. Men det finns heller inte några genvägar till en framgångsrik skola. Det som behövs arbete, hårt arbete och hårdare arbete.
Tråkigt? För många är det nog så. Men då gäller det att ha lärare som kan motivera studiesvaga och skoltrötta elever.
Som tur är finns det en hel del som skolan och skolpolitikerna kan göra: Extra förskola till barn som kommer från socioekonomiskt svaga hem, vars föräldrar står långt från arbetsmarknaden eller är nyanlända. Läxhjälp, sommarskola, kompetenta lärare. Självklarheter.
Lite mer annorlunda förslag: En friluftshalvtimme inom skoldagen. Det finns forskning som tyder på att barn och unga som rör sig presterar bättre i skolan. Se till att eleverna får i sig den mat som de behöver för att orka hålla koncentrationen uppe.
Lite mer självklarheter: Studiero, se eleverna som har svårt att hänga med i undervisningen. Anpassad skolgång.
Moderaterna vill i sin motion att ”för- och grundskolenämnden får i uppdrag att skyndsamt ta fram en plan för att stärka skolans kunskapsuppdrag och kompensatoriska uppgift, det vill säga öka likvärdigheten och minska skolsegregationen i Skellefteå kommun.”
Självklart ska Socialdemokraterna nappa på den uppmaningen. Det borde inte finnas någon förlorad elev.