Hotet mot den svenska kulturen

Nu är det åter tid för påsken, bestående av en salig blandning av historiska ingredienser. I helgen ska vi hinna med att klä ut barnen till häxor, sörja att Jesus dog, måla ägg, äta godis och så förstås glädjas åt att Jesus inte var död så länge. Påsk är en spännande kulturyttring.

"En kultur är en större grupp människor som delar ett socialt sammanhang och har en del saker gemensamt. Dessa “saker” kan röra sig om bland annat språk, historia, religion och traditioner."

"En kultur är en större grupp människor som delar ett socialt sammanhang och har en del saker gemensamt. Dessa “saker” kan röra sig om bland annat språk, historia, religion och traditioner."

Foto: JESSICA GOW

Ledarkrönika2023-04-06 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De senaste åren har nationalismen fått sig ett uppsving i den politiska debatten. Vi befinner oss i en tid då politiken drömmer sig tillbaka till en gyllene era och då hamnar vi rätt ofta i diskussioner om svensk kultur.

Debatten handlar då oftast om att den svenska kulturen är i fara och att den måste skyddas. Jag tror inte alls att den är i fara och oroar mig snarare för att man ägnar så mycket politiskt kapital till att skapa konflikt mellan olika kulturer.

Kort efter att någon har påstått att vår kultur är i fara glider diskussionen in på den oerhört svåra frågan om vad svensk kultur är och där saknas tills dags dato givna svar. Vad är det som egentligen är i fara?

Vad är kultur?
För att kunna föra ett resonemang i kulturfrågan kommer jag att försöka beskriva vad jag menar då jag pratar om svensk kultur.

Mitt försök till definition ser ut som följer: En kultur är en större grupp människor som delar ett socialt sammanhang och har en del saker gemensamt. Dessa “saker” kan röra sig om bland annat språk, historia, religion och traditioner.

Nu kan en kultur, i och för sig, bestå av många andra aspekter också, men jag upplever att det är de ovanstående fyra som ofta får utrymme i debatten om att svensk kultur är hotad.

Språk
Det svenska språket har en väldigt stark ställning i vårt samhälle och de enda egentliga hoten tycks komma från engelskans inflytande och att många flyttar hit från andra delar av världen.

Svenskan uppstod en gång ur andra språk och har under hela sin existens plockat in ord från andra språk. Svenskan är full av influenser från bland annat franska, tyska och latin. Att engelskan skulle hota svenskan är troligen samma oro som man kunnat känna i varje steg av språkets utveckling. Jag är övertygad om att svenskan kommer att överleva även denna gång.

Rörande att många flyttar hit från andra delar av världen så råder en väldigt bred politisk enighet om att just att kunna det svenska språket är grunden för att lyckas komma in i samhället. Så denna front bör inte heller hota språket.

Historia
Ämnet historia kommer till och med att få fler undervisningstimmar i grundskolan från och med nästa år. Elever kommer fortsatt att få lära sig om upptäckande vikingar, Gustav Vasas i huvudsak fiktiva skidfärd och hur människor led under stormaktstiden. Det finns inte någon anledning att känna att svensk historia är hotad.

Religion
När det kommer till religion i kulturdebatten talar man nästan uteslutande om hotet mot kristendomen och här finns det faktiskt fog att tala om att religionen är hotad. Hoten kommer dock inte främst från andra religioner, som politiker på högerkanten gärna vill få oss att tro.

Det huvudsakliga hotet mot kristendomen i Sverige får anses vara att allt färre personer anser sig vara religiösa. Svenska kyrkan tappar medlemmar i rasande takt, allt färre ungdomar konfirmerar sig och antalet besökare på gudstjänster blir allt färre.

Det är dock relevant att fråga sig om detta är ett hot mot svensk kultur. Då så många svenskar helt enkelt inte längre är troende är det kanske mer rättvisande att tala om en förändring av svensk kultur än ett hot mot den?

Traditioner
Detta är den aspekt av kulturen som förändras fortast och den förändringen har alltid pågått. Traditioner handlar om att ta det vi gjorde då vi var små och lägga till eller ta bort baserat på våra preferenser som vuxna. Traditioner som att få besök av jultomten och att måla ägg kommer troligen att leva länge, medan traditionerna att fasta efter fettisdagen och att ha riktigt tråkigt på långfredagen nästan är helt utdöda.

Det vi uppskattar blir kvar och det vi inte är så fästa vid försvinner. I en politisk kontext är det viktigt att komma ihåg att denna förändring, likt synen på religion, inte handlar om att andra tvingar oss att förändras. Den svenska kulturens traditioner är de traditioner som vi tycker om och vill ta till oss. Vår kultur är inte hotad.

Jag avslutar med att göra en pudel. Det är fullt rimligt att tycka att jag beskriver en komplex fråga alltför förenklat och det är jag medveten om. Jag hoppas dock att mitt resonemang ska väcka någon ny tanke och kanske leda till ett och annat intressant samtal under påsken.

Nu ska jag lista ut var jag ska gömma äggen. Glad påsk på er alla!