Kamala Harris, presidentkandidat USA.
Veckans presidentval i USA handlar inte bara om vinst eller förlust för två kandidater. Den amerikanska demokratin riskerar att försvagas ytterligare om Donalds Trumps högerpopulism vinner.
Åsikterna går isär om USA fortfarande är en välmående demokrati. I The Economists ranking av världens demokratier hamnar USA på plats 29. Trenden visar en minskning i demokratisk kvalitet under det senaste decenniet. Utvecklingen i USA är djupt oroande. Oavsett vem som vinner valet finns det skäl att följa utvecklingen noga. Resultatet är viktigt för Sverige, som är beroende av sin handel med USA. Lika avgörande är USA:s stöd till Ukraina för Östeuropas stabilitet.
Djupa intressekonflikter har länge plågat USA. Frågor som slaveri, statens roll och minoriteters rättigheter har lett till både inbördeskrig och proteströrelser. Under 1900-talet kom synen på USA:s roll i världen att splittra befolkningen. Efter 11 september-attacken blev säkerhetspolitik den centrala frågan. Sett till de senaste tio åren har synen på invandring och ekonomisk politik dominerat, och skärpt polariseringen i samhället. Misstron mellan väljare, politiker och staten har vuxit. USA:s president behöver därför navigera mellan starka särintressen och en splittrad opinion.
Historiskt sett har en stark konstitution hållit ihop landet och bäddat för en enande kraft i form av patriotism. Samtidigt har idén om den amerikanska drömmen, med frihet och framgång, inspirerat folket. Men när denna dröm blir ouppnåelig för många, växer känslor av orättvisa och bitterhet. Det skapar grogrund för populistiska strömningar, och väljare som blir radikaliserade.
Donald Trump, presidentkandidat USA.
Allt fler amerikaner känner sig också svikna av politiken. Det leder till att väljarna radikaliseras, för att få gehör för sin frustration. Medelklassen minskar i USA, och den ekonomiska eliten ökar sin andel av rikedomarna. Till detta kommer en växande klyfta mellan stad och landsbygd, olika etniciteters livsvillkor och mellan medborgare och papperslösa.
Djupt splittrade åsikter om vapenlagar och abort bidrar också till missnöje och misstro. Tillsammans skapar dessa skiljelinjer i samhället en utmärkt grogrund för populism, som Donald Trump utnyttjar väl.
Bild från kampanjmöte med det demokratiska partiet och Kamala Harris.
Med Trump får den pyrande misstron ny kraft. Han blandar lögner med stora löften och målar upp sina motståndare som hot mot nationen. Han ogiltigförklarar valresultat och pressar medier. Denna politik, byggd på rädsla, skapar ytterligare förakt för demokratins ideal och förstärker rädslor. Denna utveckling riskerar att försvaga medborgarnas känsla av samhörighet och tillit till sina gemensamma institutioner. När tilliten till systemet förloras blir vägen kortare till auktoritära inslag. Europeiska erfarenheter visar att när högerpopulismen får fäste i samhället riskerar demokratins institutioner att urholkas.
USA har länge försvarat demokratiska principer världen över; men om landet vill förbli en förebild måste det även värna om sin egen demokratiska stabilitet. Detta betyder att stå emot de inre krafter som försöker undergräva de demokratiska institutionerna, att värna om pressfriheten och rättssäkerheten och att prioritera de sammanhållande krafterna över de splittrande.
Bild från kampanjmöte med republikanska partiet och Donald Trump.
Det är nu USA behöver stärka sina institutioner, stå upp för de demokratiska värderingarna och välja att bygga broar istället för murar. Riktningen som landet väljer kan avgöra om USA står fast vid sina demokratiska ideal om frihet och rättvisa. Alternativet är att landets demokratiska institutioner fortsätter att försvagas, och västvärlden blir en stark demokrati fattigare.
Adam Bäckström, fristående ledarskribent