Arbetsmiljöverket är den myndighet som har ansvar för kontroll av företagens arbetsmiljöarbete.
På Northvolt finns potential för stora risker, men skyddsutrustning och arbetsrutiner ska göra att dessa möjliga risker inte blir någon fara i praktiken. Med tanke på detta är det lätt att förstå att oro kan skapas av situationer där rätt skyddsutrustning inte finns för alla eller av arbetsrutiner som inte fungerar klockrent.
Arbetsmiljöverket är den myndighet som följer upp att arbetsgivare tar sitt arbetsmiljöansvar. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete förväntas varje arbetsplats kunna vara säker. Arbetsgivare ska återkommande involvera sina anställda i att undersöka arbetsplatsen för att identifiera arbetsmiljöproblem.
De problem som upptäcks ska riskbedömas och efter det ska åtgärder vidtas. När åtgärderna har satts i sjön ska arbetsplatsen undersökas igen för att kontrollera om åtgärder gett effekt och för att se om det finns nya problem som behöver åtgärdas. Ytterst är det arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljöarbetet, men en grundtanke är att alla på en arbetsplats ska vara delaktiga i det.
Norrans granskning visar att det finns problem i arbetsmiljöarbetet på Northvolt. Det finns indikationer på att språkskillnader bidrar till problemen. Det finns också indikationer på att Northvolt varit sena i att komma igång med systematiken i arbetsmiljöarbetet.
Anställda inom städverksamhet och produktion på Northvoltområdet vittnar om oro för arbetsmiljön. På bilden finns skyddsutrustning som används i vissa lokaler.
Den snabba uppbyggnaden av fabriken och den stora mängden nyrekryterad personal är bakgrundsfaktorer som gör att man kan förstå att Northvolt kan ha det kämpigt. Samtidigt finns det inga skäl i världen som ursäktar om människor utsätts för fara eller skadas på sin arbetsplats.
Skellefteås industrihistoria kan ge lärdomar om hur avgörande det är med ett aktivt arbetsmiljöarbete. Måns Karlsson är historielärare på Kanalskolan. 2021 belönade Skellefteå museum hans arbete "Kamratanda mitt bland arsenik, svavel och giftgaser" med det lokalhistoriska ungdomsstipendiet. Uppsatsen är en studie av metallindustriarbetarförbundets arbete för dess medlemmar på Rönnskärsverken åren1930–1950.
Måns Karlsson är historielärare i Skellefteå. Han har skrivit om fackets betydelse för arbetsmiljön på Rönnskärsverken åren 1930-1950.
Situationen för Rönnskärsverken på 1930-talet bar på många likheter med Northvolt idag. Expansionen var snabb. Fabriken var också en samhällsbyggare som drog inflyttning till bygden. För att projektet skulle lyckas krävdes en snabb väg till lönsamhet. Det fanns kännedom om en mängd arbetsmiljörisker men beslutsamheten från företagsledningen att åtgärda dessa problem var inte tillräckligt stark. De var stressade av det hårda lönsamhetskravet.
En viktig faktor som bidrog till att arbetsmiljön stegvis förbättrades på Rönnskär var den fackliga organiseringen. Facket arbetade med att dokumentera de arbetsmiljöbrister som fanns, de opinionsbildade för ny förbättrad arbetsmiljölagstiftning och drev kompensationskrav mot Boliden-Rönnskär i skadeärenden som rörde enskilda personer.
För 90 år sedan byggdes Boliden Rönnskär upp i en process som på många sätt liknar Northvolts uppbyggnad idag.
Förmodligen behövs en sådan tydlig motkraft även idag. Man borde i och för sig kunna förvänta sig att en modern arbetsgivare är motiverad att bygga upp en väl fungerande arbetsmiljö. Samtidigt är det de som utsätts för arbetsmiljörisker som är bäst på att peka ut dem och tydligast förstår farorna.
Även idag får vi räkna med att det kommer krävas ett uthålligt och metodiskt arbete från medarbetarna på Northvolt för att arbetsmiljön ska bli så bra som möjligt. Det bästa Northvolt kan göra är att välkomna och underlätta ett sådant medarbetarengagemang.