I bakgrunden finns två olika samhällsfrågor. Den ena handlar om att det blivit dyrare att köra bil. Det påverkar många människor, inte minst här i Norranområdet där det inte går att lita på kollektivtrafiken för vardagliga resor. Den andra frågan handlar om klimatet, att utsläppen från bilar måste minska för att Sverige ska nå sina klimatmål och i förlängningen bidra till att bromsa den globala uppvärmningen.

Vad försöker Tidöpartierna uppnå? De vill infria ett vallöfte om att sänka bensinpriserna. Eftersom de dyrt och heligt lovade detta i valrörelsen måste de komma med något konkret. Bland Tidöpartierna finns det grupper som tycker att klimatoron är överdriven. Särskilt SD:s sympatisörer uttrycker att det är helt okej att åstadkomma en prissänkning på bränsle eftersom de inte tror att utsläppen är skadliga. 

Vad vill de andra partierna och varför är de arga? Ja Miljöpartiet är som sagt helt emot sänkningen av reduktionsplikten och de är arga för att regeringen vill genomföra den. Vänsterpartiet vill däremot sänka reduktionsplikten, men är arga ändå, kanske för att de tycker att det är fel regering. Centerpartiet vill att bränslepriserna ska sjunka, men inte genom att sänka reduktionsplikten. De har tänkt ut en lösning där miljöavgifter ska dras av på ett sådant sätt att bränsle med rätt mängd inblandning ska kunna bli billigare. Centern är arga för att regeringen enligt dem slaktar Sveriges klimatmål. 

Socialdemokraterna då? Ja, när jag skriver denna text går det inte att hitta något svar på vad de egentligen vill. De är dock arga på regeringen för att den inte presenterat hur den tänker att klimatmålen ska nås när reduktionsplikten sänks. Socialdemokraterna vill alltså posera med ett påstått miljöengagemang samtidigt som de är livrädda för att någon väljargrupp skulle förlora på politiken och därför straffa dem i nästa val.

Den påstått liberalt borgerliga regeringen missar just nu världens chans att driva marknadsorienterad politik som vore bra för klimatet samtidigt som detta skulle kunna kombineras med något av en liberal klassiker, skatteavdrag och behovsprövat stöd. Det är nämligen så att användningen av fossila bränslen måste minska, både i Sverige och i omvärlden. Det effektivaste sättet att uppnå en sådan minskning av användningen är genom priset. Det var dumt av KD, M och SD att lova sänkta bensinpriser i valrörelsen. Precis som det är dumt av C och V att eftersträva det nu.

Vad borde partierna i stället göra? De borde utforska Sveriges socialliberala traditioner och för det första lita på människors förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar. Det finns ingen naturlag om hur mycket eller ofta jag och du behöver köra bil. Utöver att visa detta grundläggande förtroende borde regeringen ladda upp med åtgärder för att skydda medborgarna mot de värsta och mest orättvisa konsekvenserna av bränslepriserna genom höjda reseavdrag och andra behovsprövade stöd under den korta tid det skulle ta att fasa ut fossila bränslen. Vi som bor inom pendlingsavstånd till en batterifabrik vet ju att de nya lösningarna redan finns inom räckhåll. 

Andreas Westerberg är fristående ledarskribent