EU:s påverkan västerbottningarnas vardag

Sedan 1995 har Sverige varit medlemmar av den Europeiska Unionen (EU) och idag påverkar EU oss i Sverige på ett väldigt påtagligt sätt. Vi är närmast helt beroende av det europeiska samarbetet.

"EU är inte perfekt. Det löser inte alla våra problem och det borde verkligen reformeras till det bättre. Men jag är oerhört glad att EU finns i vårt Europa och i min vardag."

"EU är inte perfekt. Det löser inte alla våra problem och det borde verkligen reformeras till det bättre. Men jag är oerhört glad att EU finns i vårt Europa och i min vardag."

Foto: Alberto Pezzali/AP/TT

Ledarkrönika2023-03-17 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att täcka alla de sätt som EU påverkar oss är förstås en omöjlighet, men det finns ett antal positiva och negativa aspekter som det finns anledning att ta i beaktande då EU:s roll ska belysas.

Om unionens förträfflighet
Från socialdemokrater till vänster till moderater på högersidan finns stor enighet om att Sverige är ett litet exportberoende land som, mer är de flesta, gagnas av frihandel. Att lätt kunna handla med andra länder är en grundbult i den svenska ekonomin och helt avgörande för att bygga upp landets välfärdssystem.

När det kommer till frihandel så utgör de 27 EU-länderna tillsammans världens största gemensamma marknad och därtill kan läggas att EU har ett stort nätverk av frihandelsavtal med andra delar av världen. Dessa två faktorer bidrar tillsammans till att i betydande utsträckning gynna svensk handel och därmed också gynna landets ekonomi och tillgången på arbetstillfällen.

Detta kan kännas väldigt abstrakt, men krasst sett bidrar EU tydligt till att vi kan ha en så pass hög ekonomisk standard som vi ändå har i vårt land.

En annan form av påverkan som EU bidrar med är att en stor aktör (som unionen) kan påverka på ett sätt som en liten (Sverige) inte skulle ha möjlighet till och tack vare det kan vi ta oss an att lösa större problem.

Vi tittar på ett tillspetsat exempel.

Om Sverige skulle gå ut och säga att man kommer att förbjuda bensinbilar från och med år 2025 så skulle bilproducenterna troligen tänka: “Tråkigt för er, då blir ni utan bilar”.

Men om EU skulle agera på samma sätt och varsla för ett framtida förbud så blir bilproducenternas reaktion troligen mer något i stil med: “Panik! Vi måste ställa om genast. Pengar måste skottas in i utvecklingsarbetet omgående!”

Nu undrar kanske en del hur detta påverkar vardagen. Om vi tar klimatfrågan som exempel på större problem så hjälper EU då till att se till att det finns en framtida vardag att prata om.

Den sista formen av tydligt positiv påverkan som berörs här är inget mindre än freden. EU fick, med all rätt, Nobels fredspris 2012.

Europasamarbetet har tagit en kontinent som historiskt sett nästan konstant har varit i krig och sett till att det idag känns helt verklighetsfrånvänt att tala om en väpnad konflikt mellan Frankrike och Tyskland.

Att göra 27 av vår världsdels länder ekonomiskt beroende av varandra har, på ett sätt som vida överträffa tidigare försök, lagt grunden för en långvarig fred i vår del av världen. Och finns det något som skulle påverka vår vardag i stor utsträckning så är det väl krig.

Kritik mot europasamarbetet
Sverige betalar varje år åtskilliga miljarder till EU:s budget och det retar gallfeber på EU-kritiker. Varför ska Sverige bidra till andra länders utveckling?

Det korta svaret är: För att vi tjänar på det i längden.

Att EU fördelar pengar så att ekonomiskt svagare länder får hjälp att bygga upp till exempel infrastruktur bidrar till att göra dessa länder rikare och förutom de uppenbara fördelarna för miljontals människor blir länderna också potentiella intressanta handelspartners med Sverige.

För att konkretisera tankebilden så argumenterar vi här gärna för att staten Sverige ska satsa mer på landsbygden och på de kommuner som ska utveckla framtidens industrier. Vi är helt övertygade om att det kommer att gagna landet som helhet.

Slutligen har vi en annan kritik som ofta lyfts då EU kommer på tal: bristen på demokrati.

Detta är en kritik som jag i stort delar med EU-skeptikerna. Unionen måste helt klar bli mer demokratisk. Detta måste ske på flera fronter.

Makten i Bryssel måste i större utsträckning utgå från det direktvalda parlamentet (unionens motsvarighet till vår riksdag). De svenska politikerna måste skaffa sig mer kunskap om EU så att de kan ge en mer korrekt bild av EU:s roll.

Därtill måste svensk media bli bättre på att lyfta EU-frågor. Att då och då skriva rubriker som antyder att det svenska snuset är i fara är på tok för trött bevakning av något så viktigt som den Europeiska unionen. Sverige har idag hälften så många ackrediterade journalister på plats i Bryssel som Finland och Danmark.


Var och en av oss påverkas i oerhört stor utsträckning av Sveriges medlemskap i EU och då har jag inte ens lyft möjligheterna att enkelt kunna arbeta, studera och resa i andra EU-länder, bevarandet av att länder följer demokratiska principer och konsumenternas fördelar av att företag konkurrensutsätts.

Så ja, EU är inte perfekt. Det löser inte alla våra problem och det borde verkligen reformeras till det bättre. Men jag är oerhört glad att EU finns i vårt Europa och i min vardag.