I Sverige har skatteintäkterna ökat nästan varje år de senaste tjugo åren. Detta gäller oavsett om det varit röda eller blå regeringar. Det som framför allt har avgjort om inkomsterna till stat, kommun och region har ökat mycket eller lite är samhällsekonomins utveckling. Dåliga år har de ökat mindre än bra år.

Samtidigt finns en intensiv debatt om skatter. Denna debatt har blivit särskilt aktuell efter regeringens presentation av budgeten inför 2025. Kritiken mot regeringens budgetförslag handlar om att det är bäst för de som tjänar mest. Regeringen å sin sida anser att budgeten är bäst för vanliga genomsnittshushåll och pensionärer.

Den som anser att skatterna framför allt ska ta från de rika och ge till de fattiga kan peka på en negativ utveckling i denna budget. Men den som anser att skatten framför allt ska vara rimlig och samla in pengar till den gemensamma välfärden ser en positiv trend.

Jag har i en tidigare text visat att svenskar är trogna skattebetalare och lojala med Sveriges höga skattenivå. Detta är något som bekräftas av den läsaromröstning som genomfördes på Norran.se. En tydlig majoriteten av de som svarat tycker att skatter är viktigt och att de hör ihop med rättvisa och välfärd.

Jag har även skrivit om att skatter fyller olika funktion och att de delvis används som ett sätt av politikerna att styra våra liv. Vi undviker gärna det som blir lite dyrare för oss. Vi röker, super och köper mindre bensin om skatten på dessa produkter höjs tillräckligt. Tyvärr händer detta också när bra saker beskattas. Till exempel arbete.  Människor med höga inkomster verkar vara extra känsliga för skattens påverkan på jobblusten. 

Det är just här som regeringen levererar en omdiskuterad ändring inför nästa år. Tidigare har de med högst inkomst inte fått göra fullt jobbskatteavdrag. Nu kommer de få det. Experter kan visa att detta kommer öka antalet timmar som höginkomsttagare arbetar, och att det i sin tur kommer leda till en ökning av skatteintäkterna. Det är ju toppenbra, ifall man samtidigt kan stå ut med att rika personer får mer i in egen plånbok.

Ett sätt att stå ut med det är lägga märke till hur mycket skatt som olika grupper i samhället faktiskt betalar. Som höginkomsttagare räknas ofta personer som når upp till nivån för att betala statlig inkomstskatt. Beräknat på siffror från 2022 hade 14 procent av alla skattebetalare en inkomst över den nivån. Samma år betalade den gruppen in 43 procent av hushållens totala skatter. 

Att höginkomsttagare betalar mer i skatt än låginkomsttagare är en följd av två saker. För det första tas skatter ut som procentuell andel av inkomster. Summan blir högre ju mer du tjänar. För det andra finns det grundavdrag och extra skatter som gör att höginkomsttagare måste betala fler skatter än låginkomsttagare. Stora summor fördelas därför via bidrag och välfärdsverksamheter från de som tjänar mest till de som tjänar minst. 

Regeringens förslag inför 2025 tar bort en liten del av denna fördelningseffekt. Är det något att bråka om? Nej inte om det ger mer skatt in. Däremot är det viktigt att bråka om hur skattepengarna används. Det finns en risk att vi i vår vilja att betala skatt blir alltför toleranta mot dåligt politiskt arbete. Vi får inte vara så naiva att vi tror att varje skattekrona används rätt.

Fortsätt vara stolt skattebetalare, men var mer kritisk kring hur pengarna används. Rösta bort partier som gör ett dåligt jobb!