Jag är för ung för att minnas Kalla kriget och den terrorbalans som fanns mellan USA och Sovjet. Det kanske är för att jag inte har något liknande att referera till som jag nu ser på det nya Kalla kriget med sådan oro.
Med ett nytt Kallt krig syftar jag inte på den spänning som åter har uppstått mellan Västvärlden och ett Ryssland som geopolitiskt är mycket svagare än det var under Sovjetunionens dagar. Det som åsyftas är den allt sämre relationen mellan supermakten USA och ett allt mäktigare Kina.
Vad skiljer Kina från Ryssland?
Ryssland har, trots sina löpande investeringar i militären, inte lyckats besegra Ukraina. Ryssland känns idag mer som den globala scenens mobbare än en maktfaktor att räkna med. Europas beroende av rysk energi kom i och för sig att leda till svidande ekonomiska konsekvenser även här i Sverige, men Rysslands maktmedel är tydligt begränsade.
Kina däremot är en ekonomisk gigant som hela tiden får utökat inflytande på global nivå. Redan nu är Kina så viktigt för Europa och USA att man har låtit Kinas förtryck av muslimska minoriteter i Xinjiang pågå utan några nämnvärda sanktioner mot landet. Hongkong förlorade sin demokratiska särställning på väldigt kort tid och Europa och USA kunde bara komma med verbala fördömanden.
Orsaken till västs handfallenhet är av allt att döma kopplad till ett ekonomiskt beroende av Kinas industrier, marknad och handel. Vad ska hända då Kina på riktigt utmanar USA?
Taiwan
Få saker provocerar den kinesiska kommunistiska ledningen mer än att antyda att Taiwan skulle vara ett självständigt land. Detta till den grad att ytterst få länder har erkänt Taiwans självständighet, varken Sverige eller USA har erkänt Taiwan som en egen stat.
Kinas inställning i frågan är att Taiwan är en del av Kina och USA motsätter sig att Kina ska ta över den de facto självständiga ön. Senast nu under påskhelgen har Kina genomfört militärövningar som iscensätter ett övertagande av ön. USA står som garant för att detta inte ska ske och det är svårt att se vilka konsekvenser ett kinesiskt anfall på ön skulle få.
Frostiga relationer
De senaste åren har relationerna mellan världens två mäktigaste länder blivit allt sämre. Kinas globala makt blir större och då uppstår friktion på flera områden.
De båda länderna agerar tydligt protektionistiskt och man tycks se internationellt inflytande som ett nollsummespel. Tiden av öppenhet och globalisering tycks gå mot sitt slut då länderna löpande skärper tonen mot varandra i allt ifrån frågor om Huawei och TikTok till var man patrullerar med sina flottor.
Sverige har allt att vinna på att USA och Kina förbättrar sin relation med varandra och att globalisering och frihandel börjar rulla på igen, men som det ser ut nu finns det anledning att tro att det motsatta sker. Den amerikanska politiska retoriken använder Kina som en tacksam måltavla inför kommande val. Den kinesiska ekonomin saktar in och det hotar förtroendet för ledningen, de vill därför gärna skifta fokus till utrikespolitik och att utstråla makt.
Hur påverkas vi?
Sveriges roll i denna gryende globala konflikt är relativt begränsad. Jag ser inte ett scenario där vi skulle se ett krig här hemma, det är inte det som skrämmer mig.
Ju mer konflikten skärps desto större risk finns det för ett handelskrig som skulle få de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands attack på Ukraina att blekna i jämförelse. Kina producerar mängder av varor som vi är beroende av och som skulle få stora konsekvenser för oss. Det rör sig om bland annat läkemedel, viktiga beståndsdelar i elektronik och inte minst en viktig exportmarknad för många svenska företag.
Det vi, tyvärr, skulle behöva fokusera på är att drastiskt förbättra vårt lands beredskap både på samhällsnivå och individnivå.
Det är alarmistiskt att tro att något så pass dåligt som en eskalerande konflikt mellan USA och Kina ska hända, men det är samtidigt naivt att inte vara förberedd.