Regionen hänger inte med i Skellefteås utveckling

Skellefteå kommun växer så det knakar, men ledande regionpolitiker tror att det bara är gästarbetare som flyttar in.

Tvivlande. Regionråden Peter Olofsson (S), Jonas Karlberg (V) och Emma Lindqvist (Mp) tror inte att Skellefteås befolkningsökning går att lita på.

Tvivlande. Regionråden Peter Olofsson (S), Jonas Karlberg (V) och Emma Lindqvist (Mp) tror inte att Skellefteås befolkningsökning går att lita på.

Foto: Lars Eriksson / Kollage

Ledarkrönika2024-03-13 16:13
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid senaste regionfullmäktige blev det debatt om sjukvården i Skellefteå. Det var Andreas Löwenhöök (M) som krävde svar från majoriteten. Den aktuella frågan var när det kan starta någon ny hälsocentral i Skellefteå. Socialdemokraterna, som styr i regionen tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, har under lång tid, åtminstone sedan 2009, lovat att det ska byggas en ny större hälsocentral i centrala Skellefteå. Infriandet av löftet dröjer dock, och just nu finns ingen plan för när det kan bli av. 

Den utveckling som pågår i Skellefteå kräver mycket av alla samhällsaktörer. En svårighet är att hinna med, och att vidta åtgärder i rätt tid. I Skellefteå behövs nya skolor, vägar, bostäder och vårdresurser både för den inflyttning som redan skett, men också för den som komma skall. Regionens företrädare verkar dock tro att allt som händer här bara är något tillfälligt.

Skellefteå kommun har haft en positiv befolkningstillväxt de senaste fem åren. 2023 ökade invånarantalet med 2140 personer. Beroende på om man räknar faktiska siffror eller procent var befolkningsökningen för kommunen förra året den femte, respektive fjärde största i landet. 

Det finns en plan för utbyggnad av Skellefteå lasarett men den har inte satts i verket ännu. Just nu pågår en rivning och nybyggnation på lasarettsområdet, men det arbetet innebär att gamla sjuka lokaler ersätts med nya friska, inte att lasarettet byggs ut. Det finns också ett behov av en större och mer ändamålsenlig hälsocentral i centrala Skellefteå. Villkoret för att sätta igång bygget av en sådan har varit att Skellefteå ökar i befolkning. Just nu händer det, men ingen hälsocentral byggs.

I fullmäktigedebatten vid senaste regionfullmäktige kunde man höra majoritetsföreträdarna Peter Olofsson (S), Jonas Karlberg (V) och Emma Lindqvist (Mp) tala om inflyttningen till Skellefteå som ett fly in fly out-fenomen. Det vill säga att folkökningen i Skellefteå inte skulle vara en verklighet, utan att människor bara skulle bo här tillfälligt. Sanningen är ju den, att om de som har tillfälligt boende i Skellefteå skulle tas med i siffrorna, då skulle antalet invånare bli klart högre än de 76 542 personer som bodde i kommunen vid årsskiftet.

Det är just här som faran med regionens politik just nu ligger. Carina Sundbom (C) satte ord på mångas tankar när hon i debatten utbrast att "regionen tror inte på Skellefteås tillväxt".

Regionens bristande ekonomi är såklart en bidragande anledning till att det händer för lite. Men vare sig regionen har stor eller liten investeringsbudget så måste prioriteringar göras. Det är just där som skon klämmer. Vänsterpartisten Jonas Karlsson menade i debatten att frågan för dagen egentligen handlade om två hälsocentraler och om vilken som ska byggas först. Är det hälsocentralen som efterfrågas på Tomtebo i Umeå eller den som behövs i centrala Skellefteå? Frågan man ställer sig från ett skellefteperspektiv är om Umeå alltid ska komma först? Denna gång talar mycket för att nästa investeringskrona bör prioriteras till Skellefteå. 

Regionen är ansvarig för att i detta läge hålla uppe tempot så att det inte blir hälso- och sjukvården som blir bromsklossen för utvecklingen. Just nu släpar de efter privata och kommunala investeringar. Om de inte skärper sig kommer de röstas bort av Skellefteås växande befolkning.