Politiken i Skellefteå behöver växa upp

Det finns mycket som är viktigare än att vi slipper nya kungliga gatunamn och att kommunens personal får dricka gratis kaffe.

Det borde finnas viktigare politiska frågor i Skellefteå än priset på personalkaffe.

Det borde finnas viktigare politiska frågor i Skellefteå än priset på personalkaffe.

Foto: Anders Wiklund/TT

Ledarkrönika2024-02-28 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skellefteå växer så det knakar. Känslan från årtiondena med befolkningsmässig stagnation håller på att glömmas bort. Kommunen hade vid årsskiftet 76572 invånare och staden fortsätter växa. Frågan är om kommunpolitiken hänger med i utvecklingen, eller ska de viktigaste frågorna fortsätta vara gatunamn och om personal får dricka gratis kaffe?

Politiken i Skellefteå kommun behöver växa till sig, precis som stan. Två frågor som just nu snurrar i debatten handlar om kaffe och om kungliga namn på gator. Socialdemokraterna har landat i att kaffet ska vara gratis för kommunens personal, men att nya gator inte ska ha kungliga namn. Rimligt tycker jag, men det är knappt att frågorna kvalar in som politiska. 

En riktigt viktig fråga som är på väg upp i kommunen handlar om företagsklimatet. Med den starka industriella utveckling som pågår just nu pekar många pilar åt rätt håll, men faror lurar helt klart i vassen. En sådan fara är att vi som kommuninvånare ska bli för beroende av en eller ett par stora arbetsgivare. Det är trevligt när allt går bra, men i nästa lågkonjunktur kan vi stå där arbetslösa utan alternativ. Skellefteå får därför inte bli ett brukssamhälle där allt står och faller med den dominerande arbetsgivarens väl och ve. 

I organisationen Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet hamnar Skellefteå lågt. 2023 sjönk kommunen till plats 258 av 290 kommuner. Även i frågan om hur många som faktiskt driver företag i kommunen ligger Skellefteå lågt. Endast sju procent av kommuninvånarna var företagare år 2022. Genomsnittssiffran i riket var då nio procent. Grannkommunerna Piteå, Robertsfors och Norsjö ligger alla bättre till än Skellefteå.

Förslaget för ett bra företagsklimat i Skellefteå kommun är mångordigt, snyggt layoutat med vackra bilder. Det bygger på ett omfattande förarbete, men man kan verkligen undra om det kommer det ge någon effekt. Programmet berör inte alls de politiska frågeställningarna om vilka verksamheter som kommunen ska bedriva eller inte. Istället innehåller det förvaltningsfrågor om hur kommunens verksamheter ska göra sitt jobb för att ge rätt service till företagare och för att inte konkurrera i onödan med privata företag.

De stora frågorna om företagsklimatet handlar om politik. Vilket förtroende kan kommunen visa företagare? Skulle privata byggherrar kunna få rätt att arbeta fram egna planförslag för att skynda på beslutsprocessen? Vore det möjligt att låta privata företag städa skolor och skulle man kunna tänka sig att campingar kan drivas lika bra eller bättre av företagare?

Det mest lovande i programmet är att kommunen inför en ny oberoende visselblåsarfunktion för anmälningar om osund konkurrens. Privatpersoner som lägger märke till verksamheter som konkurrerar med privata företagare på ett felaktigt sätt kommer kunna anmäla detta anonymt och frågan kommer sedan utredas externt, inte av kommunens egen personal.

För att Skellefteås befolkningstillväxt ska fungera i längden behöver det också ske en tillväxt av företagare och arbetsgivare. Än så länge bromsar Socialdemokraterna. Beror det på att de för alltid vill vara som barn i en bruksort, eller kommer de växa upp och våga driva förändring även inom frågor som är viktiga för företagare?