När hon föll för frestelsen att öppna asken kom den bara med olycka och elände. Samma olycka drabbar Skellefteås kommunala skolor eftersom de öppnat dörren för Internationella Engelska Skolan. Denna slutsats gör Tankesmedjan Balans i en ny rapport, men den behöver nyanseras.
När Skellefteå står inför en samhällsomvandling förändras även skolans förutsättningar i grunden. För att nå en ekonomi i balans krävs stora förändringar av den kommunala skolan. Det skriver Skellefteå kommuns skolförvaltning i sin nyligt redovisade åtgärdsplan. Förvaltningen beskriver hur underskottet skapats av stigande löner och dyrare lokaler. Men ytterligare en viktig faktor som pekas ut är av mer strukturell karaktär. Som en följd av att antalet elever i friskolor tredubblades mellan år 2019 och 2023 har kommunens intäkter från skolpengen minskat. Framförallt har andelen elever och den öronmärkta skolpengen gått över till IES verksamhet. De senaste fem åren har den kommunala skolan ökat sin utbetalning till friskolor med 77 miljoner. Och andelen elever till friskolor som IES antas öka även i framtiden. Detta kräver reformer, som förutsätter politiska beslut.
Det är möjligt att Socialdemokraterna som parti inte såg friskolans utveckling komma. Men deras skolpolitik har bidragit till att Sverige har både friskolor och fritt skolval. Att Socialdemokraterna i Skellefteå välkomnade IES till kommunen kan ses som ett steg på den redan inslagna vägen. Skellefteås dåvarande kommunalråd Maria Marklund (S) menade att IES skulle bli ett komplement snarare än en konkurrent till kommunens skolor. Bilden av ett gott partnerskap mellan friskolan och den kommunala skola delas dock inte av Tankesmedjan Balans. De menar att Skellefteå kommun inte kan ge en bra och likvärdig utbildning till alla. Balans lägger en stor del av skulden för det växande underskottet i för- och grundskolans budget på IES axlar.
Bilden som Balans ger av IES liknar den av en parasiterande verksamhet, som tar sin näring ur kommunala skolor; kommunerna tvingas därför till stora nedskärningar. Anledningarna till det stora underskottet i skolbudgeten är i verkligheten fler än friskolornas tillväxt, och ett ämne i sig. Men utvecklingen med ett minskat elevunderlag i glesbygden, och stora avstånd mellan hem och skola är viktiga faktorer. Den som vill se nyanserat på underskottets orsaker i Skellefteå kommun bör därtill se att kommunen har ett ansvar att forma verksamheten så att den möter den pågående samhällsomvandlingen. Vidare bör man se att samma värden som gjort IES populär, upplevs av många ha devalverats i svenska skolan. Just synen på kunskapsmål, vikten av ordning, och skolans roll i att fostra barn är kärnvärden som IES framgångsrikt bygger sin verksamhet på. Uppenbarligen finns en ökad efterfrågan i Skellefteå för en skola med dessa värden som den kommunala skolan inte kunnat möta.
Enligt Balans är IES toppresultat i betygen en konsekvens av att de ”dränerar den kommunala skolan på de duktigaste eleverna”. Men om vi vänder på denna vinklade slutsats. Varför vill de ”duktigaste eleverna” släcka sin kunskapstörst inom ramen för just Engelska Skolan? En skola med höga krav och fostrande dygder. Det finns flera möjliga svar på frågan. Men ett svar är att IES fyller ett tomrum som s-märkt skolpolitik lämnat efter sig.
Adam Bäckström är fristående ledarskribent