Dåligt för välfärden när S talar illa om företagare

Socialdemokraterna måste sluta se företagare och deras organisationer som motståndare till välfärd och omfördelning. I Arvidsjaur, Arjeplog, Malå, Norsjö och Robertsfors är alltså företagsklimatet bättre än riket i genomsnitt enligt de företagare som svarat på Svenskt Näringslivs enkät.

”Kan man tänka sig att en skola kan städas både bra och billigt av ett privat företag? Kan man tro att mat till äldre kan tillagas av andra än kommunala kockar? Jag tror det.”

”Kan man tänka sig att en skola kan städas både bra och billigt av ett privat företag? Kan man tro att mat till äldre kan tillagas av andra än kommunala kockar? Jag tror det.”

Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Ledarkrönika2023-06-30 07:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För Skellefteå kommuns del var utfallet klart sämre. Från ett svagt betyg 2022 sjönk Skellefteås detta år. Detta är tyvärr ingen engångshändelse. Skellefteå kommuns utfall i denna mätning har varit dåligt år efter år. 

Socialdemokraternas arbetarkommuns ordförande Olof Nyström skrev en debattartikel i Norran den 21 juni om partiets syn på problemen med företagsklimatet i Skellefteå. Sammanfattningsvis uttryckte han att det finns mycket som kommunen både kan och borde göra för att åstadkomma en förbättring. Men han drog en gräns, kommunen ska inte tillåta mer företagande inom välfärden. Argumentet var dels att Socialdemokraterna säger nej till marknadskrafter och vinstjakt, dels att Svenskt Näringsliv enligt honom är en motpart till ”både arbetarrörelsen och den fördelningspolitik med stark välfärd som Socialdemokraterna förespråkar”. Därför tyckte han att ett svagt resultat i denna enkät inte var något större problem. 

Jag håller med Nyström om att varken S eller kommunen ska stirra sig blinda på att nå ett högt resultat i Svenskt Näringslivs mätning. Det är en attitydundersökning med många metodproblem. Men det betyder å andra sidan inte att jag håller med om att kommunen generellt ska se företagare och deras organisationer som en motpart. Majoriteten av de som svarar på Svenskt Näringslivs enkät är småföretagare. De är lokala aktörer som i stort och smått påverkas av kommunal politik. Så länge som ledande kommunala politiker ser företagare som vinstjägare med dunkla syften kommer alltför få människor vilja starta och driva företag. Är det förresten självklart att kommunen gör allt bäst i egen regi? Kan man tänka sig att en skola kan städas både bra och billigt av ett privat företag? Kan man tro att mat till äldre kan tillagas av andra än kommunala kockar? Jag tror det. Framför allt tror jag att den bästa balansen mellan privat och offentlig drift nås bäst av de kommuner som vågar prova olika modeller. 

Välfärden byggs av hårt arbete och god politik. I Skellefteå har vi under lång tid litat på att arbetet ska organiseras av stora arbetsgivare och politiken ska skötas av ett stort parti. Med de nya industrietableringarna ser det ut som att vi sätter ännu större tilltro till att det är de stora arbetsgivarna som ska forma den ekonomi som vår välfärd står på. Det är en riskfylld strategi att på detta sätt lägga alla ägg i en korg. När nästa kris kommer är det bra ifall det finns en blandning av företag och företagare med bas i den lokala ekonomin som kan stå emot konjunkturens svängningar. Socialdemokraterna kan bidra till att fler vill vara företagare. Det viktigaste är att sluta tala illa om de som driver företag och deras organisationer. Utöver det kan S se till att kommunen vågar prova fler former för samarbeten med privata företag. Vågar partiet detta kanske det får fortsätta vara stort – men framför allt kan ambitionerna för välfärden uppnås.

Andreas Westerberg är fristående ledarskribent.