Lotta Edholm (L) är Sveriges skolminister.
Våldet ökar kraftigt i Svenska grundskolor. Detta är något som Arbetsmiljöverket nyligen visat i en rapport. SVT har gjort en uppföljning på detta. De visar att våldet även ökar på lågstadiet. Det är både våld mellan elever och våld från elever mot lärare som har ökat.
Rapporteringen ger ingen klar bild av om lärare också utövar våld i någon utsträckning. Men jag har skrivit tidigare om att riskerna för dåligt agerande från lärare kan öka av den pressade arbetssituationen.
Rikspolitikerna verkar vilja möta utvecklingen i skolan med samma medicin som alltid. I Rapport den 7 januari sa skolminister Lotta Edholm (L) att:
– Jag har ett ansvar att ändra vissa lagar så att lärarnas befogenheter ökar.
Centerpartiets ledare Muharrem Demirok sa i samma sändning:
– Jag skulle vilja se resursklasser där man tidigt lyfter ut de här eleverna som visar asocialt beteende och våldsamheter.
Även Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, Åsa Westlund, var inne på att det finns elever som inte platsar i klassrummet och därför borde gå i särskild undervisningsgrupp.
Muharrem Demirok är Centerpartiets partiledare.
Enligt politikerna ska eleverna alltså skärpa sig, lärarna få ökade befogenheter att agera och den elev som inte passar in ska ut ur klassrummet.
I rättvisans namn ska sägas att samtliga rikspolitiker också lyfter fram att skolan behöver mer resurser. Men där är det som bekant kommunerna som sitter på makten.
Problemet med specialskolor, resursklasser eller särskilda undervisningsgrupper är att sådana verksamheter är dyra, inte lyckas lära eleverna det de behöver, och att behoven är större än vad speciallösningarna kan möta.
Det finns ett relativt nytt statsbidrag som gör att kommuner i nuläget startar upp så kallade resursskolor. Dessa vänder sig till elever som har stora problem att fungera i den ordinarie skolan trots att de begåvningsmässigt bedöms ligga över gränsen för att gå i anpassad grundskola.
Åsa Westlund är Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson.
Under vårterminen startar en sådan skola i Skellefteå kommun. Enligt kommunens hemsida kommer den ha plats för fem elever. Det kan visa sig bli en värdefull verksamhet för de elever som får gå där, men med tanke på att ordningsfrågor och en pressad arbetssituation är ett övergripande skolproblem kommer resursskolan inte vara någon lösning för den saken.
Speciallösningar är alltså ineffektiva. Men vad som inte heller får glömmas är att de i grunden innebär ett ifrågasättande av idén om en skola för alla. Det finns något mycket värdefullt i grundskolans ambition att vara en del av samhällslivet där barn och ungdomar från alla familjer och miljöer möts. Däri finns en djupt demokratiserande tanke som borde vårdas bättre än vad den gör idag.
Fredrik Stenberg (S) är ordförande i för- och grundskolenämnden i Skellefteå kommun.
Det största hindret för skolan att lyckas med det uppdraget är inte att det som ska läras är för svårt eller att eleverna är för ouppfostrade. Nej, barn och ungdomar har alltid testat de vuxnas gränser, och det kommer de fortsätta göra. Och skolan ska vara lite svår annars lär ingen sig något. Men för att klara det som är svårt behöver eleverna arbetsro. Det gäller i dagens skola, precis som alltid förr.
Det är de stora klasserna och de få lärarna som är problemet. Detta är gemensamt för hela landet men jag har vid flera tillfällen det senaste året skrivit om den specifikt pressade ekonomin i Skellefteå kommuns skolor.
S och V som styr hävdar att de satsar mer än någonsin på skolan, ändå präglades 2024 av vikariestopp och växande klasser. Just nu är det deras fel om ditt barn inte platsar i klassrummet. Jag tycker det är politikerna som borde skärpa sig.