Fredagen den 29 november ryckte polisen ut till Ursviksskolan.
Grundskolorna i Skellefteå pressas av stora besparingar
Grundskolorna i Skellefteå står inför en tuff ekonomisk situation. Redan tidigt i år presenterade för- och grundskolenämnden en dyster prognos, och konsekvenserna märks tydligt i verksamheten. Besparingar har införts som leder till större klasser, färre assistenter och ett stopp för vikarier.
Det är fortfarande oklart hur elevernas skolresultat kommer att påverkas, men de som redan behöver mest stöd drabbas hårt. Till exempel lades stödverksamheten Oasen på Sörböleskolan ner inför höstterminen. För skolpersonalen innebär detta att uppdraget måste utföras med allt mindre resurser.
Händelse på Ursviksskolan skapar debatt
Fredagen den 29 november inträffade en incident på Ursviksskolan där en minderårig elev blev utåtagerande mot personal. Detta ledde till polisanmälningar mot både en lärare och eleven. Skolan har valt att inte stänga av läraren eller göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Händelsen väcker frågor om hur konflikter ska hanteras i skolmiljön och vilka resurser och stöd som krävs för att undvika liknande situationer i framtiden. Diskussionen om lärares handlingsutrymme i akuta situationer är laddad. Lärare behöver arbetsgivarens stöd för att kunna agera snabbt och professionellt, men våld i skolmiljö är alltid problematiskt.
I denna situation erkänner cheferna vissa brister.
– Det är brister som handlar om hur situationen hanterades. Detta har lyfts fram i samtal och åtgärdats, säger Susanne Marklund, biträdande avdelningschef för grundskolan.
Susanne Marklund är biträdande avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun.
Växande klasser och minskade resurser – en farlig kombination
Med större klasser och färre resurser ökar risken för konflikter i skolvardagen. En konfliktfri miljö är en önskan för både lärare och elever, men det är svårt att uppnå under de nuvarande förhållandena. När arbetsbelastningen på lärarna ökar blir det än mer utmanande att hantera konflikter på ett effektivt sätt.
Lågaffektivt bemötande – en omstridd metod
En metod som diskuterats flitigt i skolvärlden är lågaffektivt bemötande, som handlar om att hantera konflikter och beteendeproblem med lugn och tydlighet. Kritiker menar att metoden saknar evidens för skolmiljö och att den begränsar lärarnas möjligheter att sätta tydliga gränser.
Lågaffektivt. Lärare bör få tid och resurser att upprätthålla lugn och ordning i klassrummen.
Men att sänka konfliktnivån är viktigt för alla elever, och metoden syftar till att skapa trygghet och respekt i klassrummet. Kritiken mot lågaffektivt bemötande är delvis missriktad. Det är sant att metoden inte har starkt forskningsstöd inom skolan, men det gäller många arbetssätt som används i dagens undervisning. Praktiknära skolforskning är fortfarande en underprioriterad del av akademin.
Stärk skolans resurser för att stötta lärarna
I avsaknad av omfattande forskningsunderlag måste lärarna ändå agera professionellt och långsiktigt. Lågaffektivt bemötande handlar om att vara en stabil och trygg ledare med fokus på elevernas lärande. För att detta ska vara möjligt behöver Skellefteå kommun ge skolorna tillräckliga resurser. Lärarna måste få stöd för att kunna skapa en trygg miljö som gynnar både undervisning och konflikthantering.