Socialdemokrater är de allihopa. Partiet har en stark dominans i Västerbottens län och de har nyckelposter i styret av regionen. Personerna i bild från vänster är:
Rickard Carstedt (S), Regionala utvecklingsnämndens ordförande, Peter Olofsson (S), Regionstyrelsens ordförande
Anna-Lena Danielsson (S), Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande
28 miljoner kronor. Så stort underskott riskerar Norsjö kommun drabbas av i år. De dåliga siffrorna kan förklaras med två helt olika faktorer. Den ena kan politikerna, på kort sikt, inte påverka. Det handlar om dyra placeringar av barn och unga i HVB- och familjehem. Det är rätt av kommunen att göra placeringar av barn på hem med specialresurser och särskild kompetens när barn behöver det.
På lång sikt kan kommunen (kanske) förebygga behovet av sådana placeringar. Det hör dock till deras natur att de är specifika och individuella. Det innebär att höga kostnader under en period kan försvinna ganska snabbt, när barnen växer upp och kliver in i vuxenlivet.
Den andra orsaken till Norsjös dåliga ekonomi handlar om äldreomsorgen. Ett uppdrag som kommunen både kan påverka och som storleksmässigt kommer bestå år efter år.
Precis som alla andra kommuner i Norranområdet har Norsjö en högre andel äldre än riksgenomsnittet. Via det kommunala utjämningssystemet får dock Norsjö del av de bidrag som ska jämna ut skillnaderna över landet. Jag har tidigare skrivit om att detta system måste stärkas. Utjämningen är för svag.
Norsjös höga kostnader inom äldreomsorgen beror dock inte bara på att det bor relativt många äldre i kommunen. Det beror också på att politiken spenderar mer per äldre än riksgenomsnittet. Det skulle i och för sig kunna vara bra, om det gjorde tillvaron bättre för de som behöver omsorgen. Men så verkar det inte vara i Norsjö.
När kommunen själv beskriver de ekonomiska problemen beror de på personalbrist, överbeläggning på äldreboenden, svårigheter att lägga effektiva scheman, kostnader för hyrpersonal och kostnader för utskrivningsklara från regionsjukvården.
Det finns inga enkla lösningar på Norsjös problem, men den socialdemokratiska dominansen i länet gör inte saken bättre. Principfastheten från dessa Socialdemokrater bidrar inte heller till någon lösning.
Partiets dominans i länet gör att den svåra, men viktiga, uppdelningen mellan kommunernas och regionens ansvar för sjuka äldre inte får tillräcklig politisk uppmärksamhet. I Norsjö kommuns delårsrapport kan man läsa att regionen skickar hem "komplicerade ärenden där verksamheten saknat kompetens för att ta hem individer på ett patientsäkert sätt".
Vi vet att regionen har svag ekonomi. Men är den så pressad att det är rätt att kommuner ska ha kompetens och beredskap för komplicerade vårdärenden? Jag tycker inte det. Här behövs en mer omfattande politisk diskussion som inte får dämpas av att partikamrater håller varandra om ryggen.
Prognosen för Norsjö kommun pekar på ett stort ekonomiskt underskott vid årets slut.
Det är socialdemokratiska principer som gör att Norsjö vägrar prova privata utförare inom hemtjänsten. Jag tror inte att privata alternativ vore någon quick fix på kommunens problem, men det är helt obegripligt att en plats med dessa svårigheter inte testar de verktyg som står till buds.
Alla vill inte jobba som kommunanställda och det finns ofta en oanad potential inom det befintliga näringslivet som kommunen kan dra nytta av. Det finns såklart anställd personal inom privata serviceföretag som lika gärna skulle kunna arbeta inom hemtjänsten. Om företagen får möjlighet att bredda sin verksamhet till att även inkludera hemtjänst så frigörs resurser som idag är inlåst på olika arbetsplatser av formella skäl.
Dessutom, privata utförare inom hemtjänsten är till stor del en självreglerande företeelse. De äldre avgör själva vilka utförare som ska få deras förtroende.