Bortplockade betyg kan ge mer idrott i skolan

Det är sedan länge etablerat att olika former av fysisk aktivitet är bra för hälsan. Att ungdomar idag är alltför stillasittande är en annan väl etablerad sanning. För att i detta läge lyckas få till en bättre folkhälsa fyller skolidrotten en nyckelroll.

Idrottslektionerna kommer under augusti och september hållas utomhus på Storebro skola och Brännebro skola.

Idrottslektionerna kommer under augusti och september hållas utomhus på Storebro skola och Brännebro skola.

Foto: Anders Wiklund / TT

Ledarkrönika2023-02-09 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Då samhället står inför olika typer av problem ligger det ofta nära till hands att det är skolan som ska lösa dessa. Det kan röra sig om allt ifrån att människor är för dåliga på källkritik till att råda bot på den mentala ohälsa som är mycket vanligt förekommande bland unga idag.

I många fall har de olika intressena som uttalar sig helt rätt i att skolan kan bidra till lösningen på alla möjliga problem, men det finns förstås en gräns för hur mycket våra skolor har resurser och tid till att lösa. Därmed ska man vara försiktig med att för fort lägga alltför stort ansvar på skolan i diverse frågor.

Med dessa begränsade resurser i gott minne kommer jag här att föreslå en förändring av skolans verksamhet. Förändringen skulle kunna leda till mer idrott utan att ta upp mer av skolans redan begränsade resurser.


Till själva förslaget: Vi borde plocka bort betyget i idrott och kraftigt förenkla idrottens del av läroplanen, det dokument som fastställer vad som ska göras på lektionerna.

Denna reform skulle leda till att idrottslärarna kan undantas från en betydande del administrativa uppgifter som kopplas till planering av lektioner samt utvärdering och dokumentation kopplat till de enskilda eleverna.

I frågan om att skala bort dokumentation av elevers utveckling i ämnet så skulle detta troligen påverka just idrottslärarna i betydande utsträckning då de ofta undervisar väldigt många olika klasser och därmed hundratals elever.

I den förenklade versionen av läroplanen, som inte syftar till att eleverna ska betygsättas utifrån sina prestationer, kan allt fokus läggas på att få eleverna att röra på sig (och att lära sig simma). Den enda administration som krävs är att ta närvaro.

En förenkling av de styrande dokumenten skulle också låta idrottslärarna, i ännu större utsträckning än idag, planera på ett sådant sätt att alla dagens klasser kan använda samma material. Ett tydligt exempel skulle kunna vara att man plockar fram en hinderbana i början av dagen och låter materialet stå framme under hela dagen eller hela veckan.

Denna minskning av uppgifter kopplade till undervisningen öppnar upp för att idrottsläraren ska kunna ha mer undervisningstid per klass, något som skulle bidra till förbättrad hälsa hos eleverna.


I och med detta förslag kan man fråga sig varför just idrott ska undantas från betygssystemet. På den frågan har jag två svar:

För det första är betygens huvudsakliga funktion att användas som urvalsmetod då elever söker vidare till nästa nivå av utbildning. Tanken är att betygen ska ge en föraning om hur lämpad eleven är att klara svårare teoretiska studier på till exempel universitet eller högskola. Då modellen är kopplad till just teoretiska studier känns det onödigt att betygsätta elever i just idrott.

För det andra är inte idrott det enda ämnet som det finns anledning att se över när det gäller betygsättning och läroplaner, men det är ett resonemang för en annan dag.