Laleh Pourkarim är en av flera artister som spelat in sången "Fred - (Till Melanie)". I den ställs frågan om till vilket pris som vi vill ha fred.
Du har kanske hört låten någon gång? Den släpptes ursprungligen av Hoola Bandoola Band 1971. På 1980-talet gjorde Imperiet en cover på den och för drygt tio år sedan sjöng Laleh sin version i "Så mycket bättre" på TV4.
"Är det verkligen fred, vi vill ha – till varje tänkbart pris – är vi alldeles säkra på det – att det värsta av allt är krig?"
Frågan är berättigad. Vad är fred utan rättvisa, mat på bordet, trygghet eller jämställdhet? Det finns många värden som kan vara värda att strida för. Men samtidigt är krigets pris nästan alltid högre än fredens.
Det finns olika sätt att förstå krig och dess orsaker. Israel–Palestina–konflikten beskrivs ibland som ett religiöst krig. Det är dock en väldigt slarvig beskrivning av en situation med många lager. Religiösa extremister finns på båda sidor, men i lika hög grad är det ett krig där en demokrati (staten Israel) försöker försvara sig mot terrorism (Hamas), och ett krig där stormakter försöker skydda sina intressen i en känslig region.
En kvinna och hennes barn går förbi en vägg med fotografier av gisslan som kidnappades under Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 i Israel.
På samma sätt som man kan se olika på krig och dess orsaker, kan fred förstås på olika sätt. Fred kan vara att kanonerna slutat skjuta och att soldaterna kallats hem. Den typen av fred börjar möjligen närma sig i Syrien just nu. Mycket är osäkert och det finns gott om oroshärdar, men rebellgruppen HTS (Hayat Tahrir al-Sham) har tagit makten över den centrala statsapparaten. Dess ledare ger löften om lag och ordning, och i sinom tid rättvisa val.
Den eventuella freden i Syrien bär dock på många risker. Inte minst är det osäkert vad det nya styret innebär för Syriens kvinnor. HTS är muslimska extremister som tidigare har begränsat kvinnors liv i de områden där de styrt. Samtidigt lovar de nu att Syriens kvinnor ska kunna leva som fria individer.
Hur ser framtiden ut för Syriens kvinnor? En försäljare bjuder ut gångbart mode som kankse, kanske inte kommer följa det ny styrets normer.
Jag tror att många palestinier skulle jubla över lite syrisk fred på Gazaremsan. Under julveckan kom rapporter att det sista sjukhuset i norra Gaza har tömts efter omfattande angrepp från Israeliska styrkor. Från Israeliskt håll framhålls att de bara anfaller militära mål och att Hamas konsekvent använder civila anläggningar som sköldar.
En liberal syn på krig och fred handlar om att våld alltid är en nödlösning och att fred består av en lång räcka av kompromisser. Så länge som det går att förstå fiendens intressen och behov är det möjligt att samtala sig fram till en kompromiss, som inte är perfekt för någon, men som får slut på dödandet.
Begravning av ännu en stupad. Släktingar till avlidne Bohdan Kobylianskyi gråter under dennes begravning i Donbas, Ukraina sommaren 2023.
Det är såklart drömmen i många av världens konflikter. Kanske att det går att nå en punkt i Ukraina under 2025 där samtal blir möjliga? Det vore önskvärt. Men varför skulle ukrainarna gå Ryssland till mötes, när de vet att den ryska staten, när som helst, kan komma och kräva mer?
Nej, det finns inget enkelt svar på frågan om det verkligen är fred vi vill ha 2025. Det beror på vilken fred som står till buds. Det bästa vi kan göra är att bry oss om de värden vi vill försvara i de konflikter som pågår. Detta år finns goda skäl för en stark svensk bistånds- och försvarspolitik. Men också för dig och mig att ge en rejäl slant till frivilligorganisationer.
Kriget vi inte vill se kräver svenskt sjukvårdsbistånd till Palestina. Freden vi hoppas på stärks av demokratibistånd till Syriens kvinnor, och möjligheten till fredssamtal i Ukraina förutsätter svenska vapen som motvärn mot ryskt övervåld.
Det vi verkligen vill ha 2025 är människor som bryr sig om varandra över världens gränser. Då kommer freden vinnas i längden.