Panelsamtalet om Kåges framtid modererades av Norrans politiske redaktör Andreas Westerberg (th). Medverkade gjorde från vänster Petra Eriksson från Northvolt, Harriet Wistemar från Skellefteå kommun, Harriet Classon från SKEBO och Fredrik Andersson från Contractor.
Med anledning av detta var det mycket passande att Kågebadet denna helg firade sitt 50-årsjubileum. Firandet synliggjorde flera olika saker. För det första firades själva badet. Denna tillgängliga mötesplats där familjer och barn haft många glada och lediga stunder under årens lopp. En badplats mitt i samhället är något som inte går av för hackor.
För det andra firades de ideella insatser som gjort det möjligt att hålla badet öppet efter 2010 då kommunen avsade driften för anläggningen. Att kågeborna under så pass lång tid har haft förmåga till självorganisering kring denna fritidsanläggning är en styrka. Människors eget engagemang kring utvecklingen av sin hemort är väldigt mycket värt.
För det tredje firades Kåges utveckling just nu. Det är såklart roligt att vara kågebo när det byggs många nya bostäder och människor flyttar in.
Det var med anledning av den stora inflyttningen som jag blev tillfrågad att moderera ett panelsamtal med några samhällsföreträdare. Samtalets rubrik var "Kåge en plats att sova på eller en ort att leva i?". Deltog gjorde Harriet Wistemar från Skellefteå kommuns samhällsbyggnadsfövaltning, Harriet Classon, styrelseordförande i det kommunala bostadsbolaget SKEBO, Petra Eriksson som arbetar med samhällutvecklingsfrågor på Northvolt, och Fredrik Andersson som är koncernchef för byggföretaget Contractor.
Panelsamtalet synliggjorde att det finns mycket som är på gång för att Kåge ska fortsätta att växa och utvecklas. Kommunen arbetar just nu med en ny översiktsplan för orten, bostäder byggs och kollektivtrafiken till Kåge har förbättrats kraftigt de senaste åren.
Kågeskolan har blivit för trång när befolkningen ökar i området. Det är bara en av flera kommunala verksamheter som behöver växa.
Samtidigt är det tydligt att kommunen måste satsa i Kåge. När en ort växer blir det extra tydligt vad som släpar efter. Skolan är för trång och det är akut brist på förskoleplatser.
Petra Eriksson, själv Kågebo gav som exempel att det inte finns något Folkets hus eller liknande i Kåge. Kommersiella aktörer eller privatpersoner har därför svårt att arrangera fester eller evenemang på orten. Ett annat exempel är att idrottsklubbens verksamhet begränsas av att det inte finns omklädningsrum eller samlingslokal på sportfältet.
Skellefteå kommun består av många orter, som alla ska utvecklas på bästa sätt. Därför kan inte alla behov i Kåge sättas högst upp på listan. Men politikerna har hittills reagerat långsamt på att denna ort växer så snabbt som den gör. Samtidigt kan satsningar som känns angelägna utifrån situationen på en plats framstå som orimliga ur ett kommunperspektiv.
Under panelsamtalet ställde jag frågan ifall Kåge framförallt behöver en simhall eller en ishall. Panelen gav starkt stöd åt att det är en ishall som vore det rätta. Med tanke på det stora hockeyintresset i bygden blev jag inte förvånad.
En ishall är ett önskemål för många kågebor. Frågan är om det är bästa satsningen för nyinflyttade.
Ur ett inflyttarperspektiv är dock valet inte lika självklart. Med tanke på alla indier och afghaner som kommit hit på sistone borde kanske nästa fritidsanläggning i kommunen vara en crickethall. Och varför skulle inte den kunna ligga i Kåge?
Frågan om satsningar och prioriteringar är viktig, men det finns fler delar i samhällsutvecklingen. Det är vi människor som ytterst skapar samhället. I Kåge blir detta särskilt tydligt. Många människor flyttar in samtidigt som det finns ett ideellt engagemang för orten. Genom att bygga vidare på den starka utgångspunkten kan en redan positiv utveckling bli ännu bättre. Låt därför Kågebadet och dess vänner vara förebilden för ortens och hela kommunens utveckling.