Magdalena och Hanna Graaf är aktuella med tv-serien "Typiskt samer" på SVT.
Till våren är det val till sametinget och nu avgörs vilka som ska ha rösträtt. Det är Länsstyrelsen i Norrbotten som fattar beslutet i denna process som väcker frågan om vem som egentligen är same?
Historien, politiken och den allmänna samhällsutvecklingen har gjort att samer bor i hela landet och att kopplingen till traditionell samisk kultur kan vara svag. Det är också vanligt att den samiska förankringen bara vilar på den ena föräldern. Mot andra släktgrenar kanske man räknas som skåning, finne eller dalmas?
Själv är jag inte same, men jag har kusiner som kan kalla sig det. Och det är just där som skon kan klämma för många – att vissa kan välja att kliva in i det samiska eller välja stå utanför.
På SVT går just nu flera program som gräver i gränserna mellan samiskt och svenskt. Till exempel utforskar Hanna och Magdalena Graaf sin samiska bakgrund i serien "Typiskt samer". De tar det lite med en klackspark och kallar sig wanna-be-samer. Jag tycker det är roligt och sevärt.
Skedespelarna i årets julkalender ”Snödrömmar” på SVT.
Överst från vänster: Måns Nathanaelson, Shirley Clamp, Christine Meltzer och Olle Sarri.
Nederst från vänster: Hedvig Åhrén, Ellá Márge Nutti och Anna Åsdell.
Ett annat exempel är julkalendern "Snödrömmar" som kretsar kring flera olika samiska teman. En rolig karaktär är Sören Modin som dyker upp i Gavmofjäll. Han söker efter sina samiska rötter som han förlorade när han adopterades bort som liten. När han kliver in i berättelsen visar julkalendern upp en nyfiken och utforskande inställning till vad det är att vara same, och om vad det är att vara svensk.
En sådan nyfikenhet skulle samhällsdebatten i allmänhet må bra av. Men istället tränger sig extremerna fram. Från ett håll dyker Kvartals skribent Ola Wong upp och kritiserar nutida berättelser om samer för att de försöker hävda "bevis för en högre form av (samisk) sanning, förankrad i blod och jord."
Han har en poäng. All etnisk tillhörighet är historiska och sociala konstruktioner. Det finns ingen särskild kunskap, ingen speciell känslighet eller bestämd kärna i din etnicitet. Kort sagt – du har inte bättre kontakt med naturen bara för att du är same.
Men att en etnisk tillhörighet har formats av historia, socialt liv och politisk makt betyder inte att den är ett påhitt. Det betyder bara att den är djupt mänsklig och måste förstås utifrån hur människor upplever den.
Ola Wong är journalist och skribent på nyhetssajten Kvartal.
En som verkligen inte tycker att samiskheten är ett påhitt, är sametingspolitikern Per Mikael Utsi från Arjeplog. Han är så säker på sin sak att han anser sig kunna avgöra att 123 personer som ansökt om rösträtt till sametingsvalet borde strykas från röstlängden. Hans resonemang är bara andra sidan av det svart-vita mynt som Ola Wong representerar.
Sveriges radio rapporterar om Ellen-Sofia Eriksson-Skott från Skelleftehamn. Hon är en av dem som Utsi pekat ut.
Ja, vem är jag att säga emot det? Utsis argument är dock att lagen sätter upp regler för vem som ska räknas som same eller inte i relation till sametinget. Men för att göra de bedömningarna krävs noggranna kunskaper om enskilda personer.
Per Mikael Utsi (stående) från Arjeplog är en sametingspolitiker som kritiserat Länsstyrelsens förslag till röstlängd för Sametinget.
Vem som helst kan inte göra anspråk på rösträtt i sametinget. Men om du anser dig vara same och kan visa att samiska har talats i hemmet i din släkt, till exempel av dina mor- eller farföräldrar, då ska du ges rösträtt till sametinget.
Detta betyder att wanna-be-samer som systrarna Graaf verkligen kan platsa på den röstlängden. Om julkalenderns Modin skulle klara kraven är svårare att veta. Hans samiska bakgrund verkar vara av sagokaraktär. Men att han utforskar den borde ändå inte uppröra någon.