Att bygga höghus i trä är en mental barriär som måste övervinnas. Högre än fyra–fem våningar brukar det inte bli. Kulturhuset i Skellefteå är ett av spektakulärt undantag.
Sverige är ett grönt land.
I varje fall sett till vad som täcker 70 procent av dess yta.
Den som tror att skogen minskar, med skövling och avverkning, tror fel. Det svenska virkesförrådet står sig starkt sedan mängden skog fördubblats under det senaste århundradet.
Medan länderna i Mellanöstern har oljan, har Sverige stammarna. Och till skillnad från arabernas tillgångar i fossil energi är den svenska gröna rikedomen närapå förnybar. I dag planteras minst två träd för varje träd som fälls. Varje år tillkommer cirka 120 miljoner skogskubikmeter.
Men till skillnad från hur skogen används på många andra håll i världen är den svenska skogen inte främst en tillgång i energi. I stället används den största delen till sågade trävaror och massaved. Den sekundära vinsten, bindandet av koldioxid, är en unik resurs.
Sveriges stora tillgång på virke gör det svårt att förstå varför inte fler och större huskonstruktioner har stommar och övriga delar av trä.
Förvisso är trä ett allt vanligare material i småhus och flerbostadshus. Enligt Trä- och möbelföretagens Träbarometer, som ges ut två gånger om året, den senaste i september, ökar träinslagen i flerbostadshus. Första halvåret 2019 såg en ökning med 18 procent jämfört med samma period 2018. Det motsvarar 2 199 lägenheter med trästomme. Lägg därtill en orderingång på 2 935 lägenheter – en ökning med 39 procent.
Så har det inte alltid varit. Först 1995 tilläts det första flerbostadshuset i trä att byggas när byggnormerna förändrades. Det var i Växjö. Brandrisken höll tillbaka en mer klimatvänlig byggproduktion.
I dag är höghus i trä nästa mentala barriär som måste övervinnas. Högre än fyra–fem våningar brukar det inte bli med virke som bärande konstruktion. Kulturhuset i Skellefteå är ett av få spektakulära undantag i Sverige.
En enkel förklaring till att det inte byggs högre hus i trä är att det inte tidigare byggts så högt. Kunskapen och erfarenheten saknas. Där spelar kulturhuset i Skellefteå en oerhört viktig roll för den svenska byggbranschen. En annan avgörande aspekt är att forskningen måste få bättre verktyg för att kunna vara med och ta fram ny kunskap om träbyggande i Sverige.
Av den anledningen är det glädjande att Svenskt Trä, Skellefteå kommun, Luleå tekniska universitet (LTU), Kempestiftelserna och ett antal fristående träindustrier har startat CT Wood. Det handlar om ett strategiskt forskningsprogram inom träteknik, som ska arbeta nära träindustrin.
Forskning kräver rätt verktyg. Att en datortomograf, specialiserad på fördjupad träröntgen, inom kort levereras till laboratoriet för träteknik vid LTU är ypperligt. Även skogsindustrin behöver digitaliseras så att råvaruutnyttjandet kan effektiviseras.
Hur olika typer av trä hanterar olika påverkan, samt hur det kan påverkas av yttre faktorer, är viktiga aspekter för hanteringen av det som slutligen blir en produkt.
Framöver bör träsmak ge mersmak för högre hus i trä.
Det är en kompetens som gör sig bäst i norra Sverige.
Csaba Bene Perlenberg