Det är tröttande att följa såna här frågor. De där skyttegravskrigen där man aldrig tar in en annan människas argument utan bara mal på med sina egna. Då det handlar om att slå till när någon annan säger något ogenomtänkt och så spinna på det. I evighet. Men det är också viktigt. De texter jag läser visar tydligt hur olika utgångspunkter människor har i sitt argumenterande.

Just idag handlar försvaret för strandskyddet om människans rätt att bada. Det är eller har varit varmt i hela landet. Människorna vill kunna packa sin väska och komma ner till vattnet utan att hindras av att någon markägare satt upp staket och hävdat äganderätt före allemansrätt. Om det har jag i sak ingenting att säga. Det är rimligt att få lov att bada. Och strandskydd är såklart mer är så. Att skydda känsliga arter i känsliga lägen. Att se till att vi inte skövlar och utrotar genom att bygga hus i känsliga lägen. Eller att den där hjortronmyren som jag vill komma åt inte skärs av från plocksugna människor.

Men jag tänker att om vi någonsin ska kunna komma framåt med besvärliga frågor så måste vi både tänka annorlunda och ta in andra perspektiv. Det är inte smockfullt överallt. Det råder inte byggboom överallt och ärligt talat så har människor alltid byggt sina hus i närheten av vatten om man kunnat– det är något som är rotat i själen på människor. Och på många ställen finns det plats. Jag kommer från ett sånt ställe och jag förtvivlas över plakatpolitiken som utgår från andra förutsättningar men som hindrar oss som bor här därför att man är rädd att inte kunna bada på andra ställen.

I en kommun med 8727 sjöar och 9573 öar är det inte rimligt att tro att byggande kommer att radera ut alla badstränder. Jag vågar lova att vi inte kommer att lägga betong och sätta upp murar överallt. Vi måste kunna prata om hur vi gör det möjligt att bo och bygga samtidigt som vi skyddar bärplockning och badning och rödlistade arter.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Man kan göra olika för att nå samma resultat beroende på var man befinner sig och hur kontexten ser ut. Sveriges 290 kommuner har olika förutsättningar och det går att ta hänsyn till. Det är kanske mer viktigt idag än nånsin, nu när förakt och sarkasmer präglar de politiska samtalen snarare än förståelse och inkludering.