I dagarna Àr det ett Är sedan de osannolika bilderna frÄn Washington DC kablades ut över vÀrlden.
En folkmobb trÀngde igenom poliskedjan utanför kongressbyggnaden Kapitolium. NÄgra hundra personer tog sig in genom dörrar och fönster. Det var först efter att förstÀrkning anlÀnt som polisen kunde rapportera: Situationen Àr under kontroll.
Dessförinnan hade presidentvalets förlorare Donald Trump hÄllit ett ökÀnt tal.
Han inledde med att konstatera att âkorrupta medierâ vĂ€grar vĂ€nda pĂ„ kamerorna för att de inte vill visa att âhundratusentals mĂ€nniskorâ samlats för att lyssna pĂ„ honom. Trump sa ocksĂ„ att han aldrig kommer att ge upp, och att han aldrig kommer att gĂ„ med pĂ„ att Joe Biden valts till USA:s president. Och upprepade anklagelserna om omfattande valfusk.
Medan han talade började anhÀngare tÄga mot kongressbyggnaden, hjÀrtat i amerikansk demokrati.
Resten Àr, som det heter, historia.
Samtidigt Àr det en historia vi inte fÄr gömma undan, glömma bort. Det som hÀnde i Washington DC den 6 januari förra Äret visade med all önskvÀrd tydlighet vad vi redan vet; att demokratin skör, att det som hÀnde hade kunnat hÀnda i vilket land som helst.
Den gĂ„ngen kom vi undan med blotta förskrĂ€ckelsen. Men âŠ
För bara nĂ„gra dagar sedan brann det i den sydafrikanska parlamentsbyggnaden i Kapstaden. Myndigheter tror att branden varit anlagd. En misstĂ€nkt person har gripits. Ett angrepp pĂ„ sydafrikansk demokrati â eller?
PÄ betydligt nÀrmare hÄll gungar det ocksÄ under fötterna pÄ demokratin. Framför allt i Ungern, men Àven i Polen. DÀr har auktoritÀra ledare blivit folkvalda för att sedan steg för steg montera ner demokratin.
Civil Rights Defenders konstaterar till exempel att sedan Viktor OrbĂĄn kom till makten 2010 har han och hans parti Fidesz âsystematiskt nedmonterat landets rĂ€ttssystem och förĂ€ndrat valsystemet för att se till att de vinner framtida val. Det blir svĂ„rare och svĂ„rare att kritisera regeringens agerande, eftersom mediers frihet och civilsamhĂ€llet begrĂ€nsas i allt större utstrĂ€ckning.â
SÄ ser det ut i Ungern. I Polen har EU synpunkter pÄ landets domstolsvÀsende. EU-domstolen har slagit fast att disciplinnÀmnden för polska domare strider mot EU-regler om oberoende domstolar.
HÀlsotillstÄndet för den vÀsterlÀndska demokratin, som vi kÀnner den, stÄr och vÀger. Donald Trump lyckades till exempel med sociala och traditionella mediers hjÀlp skapa rÀtt förutsÀttningar och trycka pÄ rÀtt knappar i rÀtt tid.
Det fick en exalterad massa, med olika bakomliggande intentioner, att tÄga mot ett gemensamt mÄl.
Det finns mÄnga lÀrdomar som kan dras av stormningen av Kapitolium. Det som skrÀmmer Àr hur lÀtt det tycks vara att sÀtta den vÀsterlÀndska demokratin i gungning. För vi ska vara Àrliga. Angreppet var ett angrepp pÄ demokratin.
Utrikesmagasinet (Utrikespolitiska institutets nÀttidning) har intervjuat à sa Wikforss (12/2 2021). Hon Àr filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademin.
Med âDĂ€rför demokrati â om kunskapen och folkstyretâ följer hon upp sin uppmĂ€rksammade bok âAlternativa faktaâ.
Bland annat menar hon att âvi mĂ„ste prata mycket mer om varför demokratin Ă€r sĂ„ bra â innan den nedmonterasâ och att âpolitiker i allmĂ€nhet mĂ„ste undvika lockelsen att liera sig med populisterna.â
SĂ„ Ă€r det. Men om vi nu ska prata mer om varför demokratin Ă€r sĂ„ bra Ă€r frĂ„gan varför den Ă€r sĂ„ bra. Eller som Ă sa Wikforrs uttrycker det i intervjun: âDet rĂ€cker inte att bara tala om att alla vill ha demokrati. Det blir bara ett vackert, innehĂ„llslöst ord.â
SÄ varför demokrati?
Det finns det mÄnga svar pÄ. HÀr Àr nÄgra: Demokratier krigar inte mot varandra, begÄr inte folkmord, har bÀttre folkhÀlsa, lÀgre spÀdbarnsdödlighet och sÄ vidare. I en demokrati kan du leva det liv du vill leva, Àlska den du vill, lyssna pÄ den musik du vill lyssna pÄ, argumentera för sin sak. Leva ett liv i frihet och valfrihet.
Det Àr vÀrt att tÀnka pÄ nÀr demokratin ifrÄgasÀtts. NÀr dess belackare höjer tonlÀget i en oförsonlig retorik.
à ret som gick, 2021, var ett oerhört hÀndelserikt Är i skuggan av coronapandemin. I skuggan av statsministrar som kom och gick.
Vi fÄr inte glömma att det i dagarna Àr ett Är sedan de osannolika bilderna frÄn Washington DC kablades ut över vÀrlden.
Det var en pÄminnelse, som god som nÄgon, om att demokratin inte kan tas för givet.
Den hÀr gÄngen hade vi tur, eller vad det nu var: vi och USA slapp undan med blotta förskrÀckelsen.
Nu Àr hög tid att berÀtta varför demokratin Àr sÄ bra, sÄ viktig. Innan den riskerar att nedmonteras.