Vi som gick i skolan på 1960-talet kan omöjligt ha missat ”Spara och Slösa”.
Birgitta Lilliehööks serie som lovprisade sparandet och ringaktade konsumtion och nöjen.
En gång i veckan kom en ”tant” från den lokala banken. Med sig hade hon klistermärken som kunde ”cashas in” i utbyte mot de kronor och ören som hamnade på sparbankskontot. Att det avslöjade vem som var mindre bemedlad var det inte så nog med på den tiden.
Vi har en längre tid kunnat ”slösa”. Reallönerna har stigit, inflationen har varit låg, energipriserna stabila.
Sedan kom coronapandemin och vände upp och ner på alltihop. Vi fick en nyttig inblick i hur sårbart ett globaliserat samhälle är.
Sedan kom den ryska invasionen av Ukraina och vände upp och ner på alltihop. En gång till.
Reallönerna har sjunkit, inflationen sprungit iväg, energipriserna är höga. Så nu måste vi spara.
Det är inte roligt att se hur pengarna blir allt mindre värda, hur besparingar försvinner när aktiemarknaden dyker.
Men det brukar ju, i varje fall enligt ordspråket, inte finnas något ont som inte har något gott med sig.
Det goda i det här sammanhanget torde vara att vi måste börja reflektera över hur vi lever. I år inföll Overshoot day, dagen då världen förbrukat årets ranson och börjar leva på ”sparkapitalet”, redan den 28 juli – två dagar tidigare än 2021. Om hela världen levt som vi lever i Sverige hade Overshoot day inträffat redan i början av april.
Det finns nog ingen som missat att elpriserna inte bara stigit utan också åkt berg-och-dalbana alltsedan Ryssland oprovocerade, olagliga och oförsvarliga – för att använda statsminister Magdalena Anderssons (S) ord – invasion av Ukraina inleddes.
En tröst i sammanhanget är att det går att påverka elpriset. Det visar en studie från forskningsföretaget Energiforsk. Deras beräkningar handlar förvisso om södra Sverige, men det finns ett behov av att spara på elen även här i norra. Både på kort och på lång sikt.
Slutsatsen som studien drar är att om hela Europa minskar sin elförbrukning med tio procent, som EU-kommissionen vill, skulle elpriserna i södra Sverige kunna halveras redan i vinter. Hur mycket de skulle kunna sjunka här i norr framgår inte, men nog borde det finnas en betydande möjlighet att ”kapa” i elräkningen. Även om elpriset här är betydligt lägre.
Energipriserna stiger samtidigt som grundvattennivåerna sjunker. Det är fortsatt torrt på många platser i landet, inte minst i deras av sydöstra Sverige, trots att höstregnen börjat falla. Det är så torrt att det inte säkert att nivåerna hämtar sig i vinter.
Stora delar av västvärlden ser på vattnet som en mer eller mindre oändlig resurs. I USA är den genomsnittliga virtuella vattenförbrukningen – det vill säga den mängd vatten som krävs för att producera en vara – 7 800 liter per person och dag, i Sverige 3 900, i Kina 2 900. Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga förbrukningen drygt 5 000 liter per person och dag.
Det är inte hållbart.
Tre glas vatten om dagen att dricka, att laga mat och att tvätta sig med är vattenmängden för många människor i utvecklingsländer. Vi svenskar använder cirka 140 liter vatten per person och dygn.
Sommarens vattenbrist har fått branschorganisationen Svenskt vatten, som samlar alla Sveriges kommuners vatten- och avloppsbolag, att ringa i varningsklockan. Och det högt.
De vill ha en vattensamordnare direkt under regeringen, en snabbutredning av återanvändning av avloppsvatten, att det införs möjligheter att ransonera vatten och så hårdare tag mot dem som bryter mot bevattnings- och uttagsförbund.
Pär Dalhielm är vd på Svenskt vatten. Till SVT Nyheter Småland säger han (17/9 2022): Om vi får en bristsituation där man inte kan få fram vatten till känsliga industrier eller sjukhus, eller till hushåll för att dricka, och en granne fyller sin pool utan konsekvenser – det är helt orimligt. Vi måste se över vem som verkligen behöver vatten och hur vi fördelar det, och konsekvenserna om man inte sköter sig.
Det kan sägas vara ett mer kärnfullt sätt att säga: Vi kan inte fortsätta att leva över våra resurser. Vi kan inte slösa när vi borde spara.
Vi lever i skuggan av ett krig. Enligt statsminister Magdalena Andersson (S) väntar en krigsvinter, vad hon nu menar med det, kopplat till de svenska förhållanden som hon pratade om.
Oavsett vilket så går Sverige, och resten av världen, från svängrum till svångrem, från slösa till att spara.
Det måste både den kommande regeringen och hushållen inse och acceptera.