Det fanns en tid när ett brev betydde så mycket, som Göingeflickorna sjöng.

Men med åren har brevens betydelse minskat.

Det har också brevvolymen gjort. Sedan 2000 har den i princip halverats.

Samtidigt som brevvolymen minskat har räkenskaperna visat på stora förluster i många år. Det har blivit dyrare att skicka brev, vilket gjort att allt färre brev skrivs och skickas. Samtidigt som det är där vinstmarginalerna finns.

Vi kan skylla på danskarna. I varje fall delvis. När svenska och danska posten slog ihop sina brevsäckar var Danmark snabbt med att införa krav på digitala brevlådor. I dessa dimper det nu ner allt från fortkörningsböter till deklarationer.

Det danska tilltaget dödade delar av marknaden. Det som skulle bli en bra affär för svenska och danska staten resulterade i stället i röda räkenskapssiffror. Vissa år illröda.

Någonting måste göras och någonstans måste detta någonting påbörjas.

Lotten föll på trakterna kring Lund och Kävlinge. Där inleddes ett försök med varannandagsutdelning.

Det blev enligt Postnord så lyckat att det permanentades och ska utökas. Planen är att varannandagsutdelning ska vara infört i hela landet under 2022.

Digitaliseringen av samhället går fort. Den kan inte stoppas, ska inte stoppas. Problemet är bara att alla vill inte, har inte möjlighet att hänga med. Och de är fler än vad vi tror. En studie från Linneuniversitetet i Växjö (2019) beräknade antalet svenskar som inte känner sig delaktiga i det digitala samhället till en miljon. En av tio.

En fungerande postgång varje dag, inte bara varannan, är fortfarande viktig för många: för farbror Oskar som väntar på en kallelse till en livsviktig provtagning, för många företagare, inte minst på landsbygden där ”nätet” svajar.

Det är mer än 25 år sedan jag för första gången klev in på dåvarande Norra Västerbottens redaktion i Skellefteå. Jag blev väl omhändertagen, försågs med allehanda historier och journalistiska ”grodor”.

En av historierna är värd att återge: En man kommer in i en liten affär någonstans i fjällvärlden och vill ha lokaltidningen (= Norra Västerbotten). Expediten frågar: Dagens eller gårdagens. Mannen svarar: Självklart dagens. Expediten replikerar: Då är herrn välkommen tillbaka i morgon.

Så kan det komma att se ut för många lokaltidningar landet runt. Varannandagsutdelning av post gör att även de tidningar som posten delar ut delas ut varannan dag. Det finns de som varnar för att det kan komma att påskynda tidningsdöden.

Att det här är farhågor som måste tas på allvar visade sig i Skåne där Postnords varannandagsutdelning gjorde att redan första veckan sa tio procent av flera lokaltidningars berörda läsare upp prenumerationen (Land lantbruk 31/3 2021).

Att tidningar kan ställas inför ett större eller mindre prenumerationstapp på papperstidningen kommer förmodligen att intensifiera och påskynda den digitala transformeringen.

Det är en fråga som behöver lösas, och som enligt uppgift är på väg att lösas med någon form av nytt distributionsstöd.

Tidningsbranschen befinner sig i en tid av omställning där tidningen behöver finnas på flera plattformar. Helt digital utgivning är ännu inte ett alternativ i alla delar av landet. Papperstidningsprenumeranterna måste därför kunna få sin tidning varje dag.

Hösten 2020 tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning: ”Finansiering av den samhällsomfattande posttjänsten”. Syftet är att klargöra hur den samhällsomfattande posttjänsten ska finansieras när den inte längre kan vara fullt ut självfinansierad.

Sett ut det perspektivet är det olyckligt att regeringen gett sig i kast med att snabba på processen.

I en promemoria föreslår man en förändring i postförordningen, som innebär att befordringskravet ändras. I stället för 95 procent ska ”bara” 85 procent av breven delas ut inom två arbetsdagar. 97 procent inom fyra.

Det kan ses som marginella förändringar. Men det är det inte för tidningar, för papperstidningsprenumeranter och för de som lever i ett digitalt utanförskap.

När Axel Oxenstierna grundade posten 1636 tog det vanligen flera dagar för breven att komma fram. Drygt 380 år senare är vi där igen. Trots alla tekniska landsvinningar tar det några dagar för försändelsen att nå adressaten.

Detta oavsett om det handlar om brev eller tidningar.

Fotnot: Norran har ett fåtal prenumeranter i Skellefteområdet som riskerar att drabbas när Postnord inte längre vill dela ut post och tidningar varje dag. De bor i Bjuröklubb, i Ljusvattnet (Burträsk) och i Lillåbacka (Burträsk).