Lyssna på företagarna, det kan faktiskt löna sig

Sedan bottenåret 2018 har Malå avancerat 225 platser i Svenskt Näringslivs företagsranking. Det är en imponerande resa.

Krönika 1 oktober 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Säg Vårgårda och de flesta tänker på cykel.

På den framgångsrika brödra- och Vårgårdakvartetten Sture, Gösta, Erik och Thomas Petterson som under 1960-talet tillhörde världens cykelelit. Brons i lagtempo vid OS i Tokyo 1964 och silver i Mexico City 1968. Därtill ett antal VM-guld.

Nu är det historia, idrottshistoria.

Men det hindrar inte Vårgårda från att fortsätter skriva historia, nutidshistoria. Cyklister i världsklass har bytts ut mot ett näringslivsklimat i svensk elitdivision. För andra året i rad toppar Vårgårda Svenskt Näringslivs ranking av det bästa lokala företagsklimatet.

Hur det har gått för kommunerna i Norrans spridningsområde?

På plats 61 (upp 54 platser och bäst i Västerbotten) Malå. Lyfter på kepsen. Plats 110 (ner åtta platser) Arjeplog. Plats 121 (ner fyra platser) Robertsfors. Plats 167 (ner 110 platser) Norsjö. Plats 214 (ner tio platser) Skellefteå. Plats 254 (ner 36 platser) Arvidsjaur.

Det finns 290 kommuner i Sverige. Enligt Svenskt Näringslivs rankning har Norberg i Västmanland landets sämsta företagsklimat.

Det finns de som anser att rankingen av kommunernas företagsklimat ska hänföras till avdelningen dumheter. Att det tas för mycket hänsyn till det upplevda företagsklimatet, att det tas för lite hänsyn till ren fakta. Att upp- och nergångarna är orimligt stora och att undersökningen därmed saknar trovärdighet.

Generellt sett: Ju rödare politik och politiker desto hårdare kritik.

Men självklart finns det undantag.

I det röda Malå ”regerar” vänsterpartisten Lennart Gustavsson. Där fick Vänsterpartiet 29,7 procent av rösterna, Socialdemokraterna 28,6. Lägger man ihop de röda partiernas rösterna landar man på 58,3 procent. Samtidigt har Malå länets bästa företagsklimat.

I riket hamnar de på plats 61. Ett undantag som bekräftar regeln.

Vad har då Malå gjort?

Ska man tro Malås företagare – och det ska man ju – så handlar det om rätt kommunal kompetens och om en bra dialog med kommunens beslutsfattare. Att man har förtroende för varandra.

Om det är så enkelt så att det handlar om förtroende saknar många av Skellefteås företag/företagare förtroende för kommunens göranden och låtanden. Då handlar det inte om företagsjättar som Northvolt, Boliden och Alimak utan om de små och medelstora företagen. Förtroende får man inte, det förtjänar man.

I vanlig ordning var oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) snabb med att agera. Ett pressmeddelande kom som ett brev på posten.

Där står det bland annat: ”Skellefteås företagare är tydliga med att Skellefteås lokala företagsklimat är för dåligt. Detta är något som måste tas på allvar. Vi behöver ett tydligt program för att förbättra företagsklimatet.”

Vilket kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) höll med om. Till Norran (28/9 2022) säger han: ”I det program som vi nu haft lyfts det fram 40 olika åtgärder för att förbättra företagsklimatet. Nu ska vi ha färre inriktningar och mål för att få bättre effekt.”

Och då syftar han på det näringslivspolitiska program som antogs för 2018–2022.

Samtidigt kan man med tanke på att Skellefteå inte lyfter i företagsrankingen, trots betydande insatser, dra slutsatsen att det som kommunen gjort för att förbättra företagsklimatet inte har varit vad företagarna velat ha.

Under tiden som det nya näringslivspolitiska programmet plockas fram kan kommunen göra en hel del för att få företagarna på bättre humör. Främst handlar det om att förbättra kontakterna mellan företagare och kommun.

För det är precis som kommunalrådet Lorents Burman säger: ”En brist som vi är medvetna om är att den enorma tillväxten som sker i Skellefteå lett till att vi inte varit tillräckligt bra på att kommunicera och informera näringslivet.”

Det är en både klok och korrekt insikt.

Andra kloka insikter lär det finnas gott om i Svenskt Näringslivs ranking. Det behövs en genomgående analys av vad rapporten säger, både i stort och i smått.

Att både Lorents Burman och Andreas Löwenhöök talar samma näringslivspolitiska språk, i varje fall på förhand, resulterar förhoppningsvis i ett näringslivspolitiskt program som kommunens företagare uppskattar och har förtroende för.

Sverige står inför gigantiska utmaningar. Då är ett bra företagsklimat en god grund att stå på.

Lorents Burman borde bjuda Lennart Gustavsson i Malå på en långlunch och prata med honom hur Malå, sedan bottenåret 2018, kunnat resa sig och avancera 225 platser. Den raketresan är minst sagt imponerande.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa