Kriget i Ukraina har förvärrat hungerkatastrofen

När Ukrainas bördiga svartjordar förvandlas till blodiga slagfält leder det självklart och per automatik till höjda matpriser.

Krönika 28 maj 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Tiderna är mörka och onda.

Först en pandemi som vi förmodligen inte sett slutet på. Redan nu flaggar Folkhälsomyndigheten för behovet av en femte dos med vaccin mot covid-19 till alla som är 65 år eller äldre.

Sedan en oprovocerad, olaglig och oförsvarlig rysk invasion av Ukraina. Här finns alla krigets fasor: förstörelse i massiv skala, bestialiska krigsförbrytelser, slumpvist mördande av civila, tortyr och våldtäkter.

Lägg därtill en miljöförstöring, en utrotning av växter, svampar och djur, på grund av människans ingrepp i naturen, och en klimatförändring som ökar befintlig och skapar ny fattigdom, och som väntas leda till otaliga miljö- och klimatflyktingar.

För att inte riskera att helt deppa ihop gäller det att ta vara på vardagens små och lite större glädjeämnen. Samtidigt som vi inte får blunda för allt elände. Det är när tiderna är mörka och onda som solidariteten prövas, både den nationella och den internationella.

Redan innan covid-19-pandemin slog till var flera hundra miljoner människor världen över drabbade av svält och undernäring. Redan innan Rysslands invasion av Ukraina var situationen för den globala livsmedelsförsörjningen allvarlig. Nu är den katastrofal.

Det pågår en global hungerkatastrof som förvärrats av kriget i Ukraina. De länder som är hårdast drabbade är Afghanistan, Burkina Faso, Kongo-Kinshasa, Etiopien, Mali, Niger, Nigeria, Somalia, Sydsudan, Sudan, Syrien, Venezuela och Jemen.

Det pågår en global flyktingkatastrof som förvärrats av kriget i Ukraina. Bakom ökningen står uppblossande våldsamheter och utdragna konflikter i länder som Etiopien, Burkina Faso, Myanmar, Nigeria, Afghanistan och Kongo-Kinshasa.

Ett av många problem är att ett plus ett inte blir två. I hunger- och flyktingkatastrofernas värld blir det tre, kanske fyra, fem. När krig, kriser och konflikter samverkar drabbas de redan hårt drabbade. I Syrien behöver två av tre hjälp med att få mat för dagen.

I den kontexten är de höjda matpriserna i västvärlden en stilla susning. Nej, vi ska inte blunda för att det även i Sverige finns personer och familjer som behöver omfattande hjälp för att klara vardagen. Men den verkliga katastrofen lär drabba utvecklingsländer med låg grad av egenförsörjning. De som är starkt beroende av livsmedelsimport.

När Ukrainas bördiga svartjordar, de som gjort landet till Europas kornbod, förvandlas till blodiga slagfält, när Ryssland blockerar Ukrainas hamnar, när inga jordbruksprodukter tillåts lämna landet leder det självklart och per automatik till höjda matpriser.

Ryssland och Ukraina står för nästan en tredjedel av världens veteproduktion. Ryssland producerar också enorma mängder näringsämnen – nyckelingredienser i gödningsmedel.

EU undersöker om det skulle gå att transportera varorna med tåg (Euronews 12/5 2022). En annan möjlighet är att Nato ser till att fraktfartyg får fri lejd genom Svarta havet. Självfallet skulle Vladimir Putin uppfatta det som en provokation. Men det är möjligheter som i varje fall måste undersökas och utvärderas.

Tiderna är mörka och onda.

Över 100 miljoner på flykt för första gången. Filippo Grandi, FN:s högkommissarie för flyktingar: ”Hundra miljoner är en slående siffra – lika delar belysande som alarmerande. Det är ett rekord dom aldrig borde ha uppnåtts.” Så sant som det är sagt.

Över en miljon barn dör varje år av undernäring, visar en ny rapport från Förenta nationernas barnfond Unicef. Antalet underviktiga barn ökar på flera håll i världen. 44 miljoner barn riskerar i dag svält.

Vi kan som enskilda individer skänka pengar till välrenommerade hjälporganisationer. Rika länderna kan öka biståndet.

Men det kommer knappast att räcka. I flera länder med en svältande befolkning finns det mat att köpa, men människor har inte råd att köpa den mat som de behöver.

Människor svälter. Människor flyr krig, konflikt, förföljelse, naturkatastrofer, ekonomisk kris och djup fattigdom.

En procent av jordens befolkning befinner sig på flykt. En av hundra. Skrämmande.

Det som är positivt är att det går att vända trenden. Men då krävs det fred och stabilitet så att oskyldiga människor slipper välja mellan akut fara hemmavid, och osäker flykt och exil.

Det som är negativt är att den världen är och förblir en magisk, vackert skimrande dröm under lång tid framöver.

Vi behöver hjälpa de som svälter, som befinner sig på flykt.

Men vi måste också göra vad vi kan för att återstarta och hålla igång världshandeln med livsmedel. Misslyckas det förvärras svältkatastrofen. Och kom ihåg vem som orsakat dagens livsmedelskris. Rätt svar är Ryssland.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa