Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har ödelagt städer och byar, särskilt i östra delarna av landet.
Den 24 februari är det tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det är påtagligt hur en attack mot ett enskilt land så grundligt förändrar världspolitiken. Men inte bara den. Vissa av mina egna val i livet framstår idag som svåra att motivera. Jag hoppas att du tänker över dina.
På årsdagens kväll arrangerar föreningen Migrantmän Skellefteå en manifestation på Guldtorget mot kriget. Jag kommer delta och säga några ord om värdet av fred. Fred kan ju förekomma i många olika former. Det finns fred som inte är mycket mer än en vapenvila som den slags fred som råder mellan Nord- och Sydkorea. Det finns också fred som är tågluffande, utlandsstudier och en gränsöverskridande arbetsmarknad. Det är den typen av fred vi hittills odlat inom EU.
Freden i vår del av världen håller just nu på att förändras och det beror på hur vi har förhållit oss till kriget i Ukraina. Vi har sett på det kriget ungefär som jag som ung såg på det svenska försvaret. Ja, landet måste nog försvaras, tänkte jag, men det får någon annan göra.
När jag mönstrade i början av 1990-talet ansökte jag om vapenfri tjänst. Detta blev jag också beviljad. Nu föll det sig så att min värnplikt sammanföll med stora neddragningar inom försvaret vilket innebar att den utbildning jag skulle göra lades ner och allt rann ut i sanden. Mitt bristande bidrag till Sveriges försvar var alltså inte bara mitt eget fel. Men jag ville inte. Jag tyckte att det där kan nån annan göra.
Mycket talar för att USA och Ryssland kommer försöka bestämma villkoren för en fred i Ukraina utan inblandning från någon annan part. Bilden är från ett möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin i juli 2018.
På samma sätt har vi i Europa sett på Ukraina. Sverige har inte varit sämst i klassen, men sammantaget har vi låtit oss bli beroende av USA´s ledarskap och resurser. Och nu sitter vi här. Helt i knäna på fullblodsegoister som inte kommer värdera vår fred särskilt högt.
Putin vill ha större frihet att utöva makt mot grannländer och Trump kan tänka sig att skydda Ukraina till priset av att de i ekonomiska termer blir en amerikansk koloni. De ekonomiska krav som USA aviserat mot Ukraina är enligt bedömare kraftigare än de skadeståndskrav som ställdes mot Tyskland och Japan efter andra världskriget.
Vi européer har alltför länge varit tveksamma till den gemenskap och den fred som vi kan bygga upp tillsammans. Men utvecklingen just nu visar att vi behöver varandra om vi ska undvika att Ryssland och USA börjar ta för sig av oss som lösviktsgodis på ett barnkalas.
Först tog Ryssland Krim och sedan tog de östra Ukraina. Sedan vill USA ha Grönland och gruvor i Ukraina. Vad kommer sedan? Blir det Färöarna, Island eller Svalbard som USA vill roffa åt sig? Kommer Ryssland kräva en landkorridor till Kaliningrad vid Östersjön och i samma veva sluka Moldavien?
Andreas Westerberg är politisk redaktör på Norran.
I vilket läge kommer vi européer att ena oss så pass mycket att imperialisterna förstår att världen inte är deras smörgåsbord?
Tyvärr kommer den europeiska freden inte kunna vara vapenfri. Inte om vi vill bevara den gemenskap vi byggt upp efter andra världskriget.
Nu finns ingen plats för enögd nationalism, vi svenskar behöver samarbeta med våra grannländer för att försvara vårt eget land och de friheter som vi tror på. Det finns ingen annan som kommer göra detta åt oss, men om vi enas inom Europa är vi starka. Vi kan visa världen att även framtidens fred kan vara demokratisk. Första steget är att skydda Ukraina från att bli despoternas lekplats.
Leve Sverige - Leve Europa - Leve Ukraina