Det är någonting sjukt med vården

Ledare. Underskotten i Region Västerbotten skenar. Den senaste prognosen landar på minus 545 miljoner kronor för 2019. Ett gigantiskt underskott som visar att den rödgröna majoriteten om inte tappat greppet så i varje fall inte långt därifrån.

Det ska sparas åtta miljoner kronor på lasarettet i Skellefteå.

Det ska sparas åtta miljoner kronor på lasarettet i Skellefteå.

Foto: Lars Eriksson

Hälsa och sjukvård2019-10-24 07:00
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.
undefined
Det ska sparas åtta miljoner kronor på lasarettet i Skellefteå.

Vilka politiska frågor tycker du är viktigast?

När analys- och undersökningsföretaget Novus i början av september ställde den frågan till 1 000 personer blev svaret sjukvården. 57 procent anser att sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna. Den är viktigare för kvinnor än den är för män.

Så när Region Västerbotten – för vilken gång i ordningen oklart – levererar ett sparpaket inom vården är det ett paket med politisk sprängkraft. För i takt med att vårdköerna växer minskar förtroendet successivt för sjukvården och för de politiker som styr och ställer i regionen. I klartext den rödgröna majoriteten.

Det ger populister och enfrågepartier chansen.

Underskotten i Region Västerbotten skenar. Den senaste prognosen landar på minus 545 miljoner kronor för 2019. Ett gigantiskt underskott som visar att den rödgröna majoriteten om inte tappat greppet så i varje fall inte långt därifrån.

Det är svårt att få en uppfattning om hur mycket en halv miljard kronor egentligen är. Ett räkneexempel (med reservation för en viss felmarginal) kan kanske bringa lite klarhet.

Om vi räknar med att varje tusenlapp har en tjocklek på 0,12 mm, och att tusenlappar staplas på varandra, hade tornet av pengar blivit drygt 60 meter högt. Som jämförelse kommer kulturhuset i Skellefteå med sina 20 våningar att bli cirka 75 meter. Utslaget på drygt 268 000 västerbottningar blir det drygt 2 000 kronor per person.

Det har länge varit klart att det skulle komma ett sparpaket. Handbromsen drogs åt redan i våras. Frågan har i stället varit hur stort och inom vilka områden. Den frågan ger interna dokument som länskollegan Västerbottens-Kuriren kommit över svar på. Bland annat ska länssjukvården ska spara nästan 58 miljoner, närsjukvården i Umeå drygt 26 miljoner, närsjukvården i Skellefteå drygt åtta miljoner och akutmottagningen i Lycksele 400 000 kronor. 160 vårdtjänster försvinner.

I Skellefteå blir det färre vårdplatser och mindre personal. De fyra avdelningarna som tillsammans ska spara åtta miljoner kronor är medicinsk och geriatrisk klinik, psykiatrin, akutmottagningen och rehabcentrum. Fler gamla och sjuka kan komma att vårdas på hälsocentraler eller hemma. Inga utskrivningsklara patienter på våra avdelningar. Visst känns de tagen och igen?

Camilla Andersson, områdeschef för närsjukvården i Skellefteå, intervjuas i dagens Norran (24/10 2019). Hon låter förtröstansfull: ”De åtta miljoner kronorna motsvarar 1,8 procent av vår verksamhet. Såklart kommer det att bli tufft för oss att klara, men vi måste komma ihåg att vi har kvar 98 procent av de medel som vi har haft i år.”

Så kan man självklart se på det.

Problemet är bara att det inte är mycket kvar på den ostbit som Region Västerbotten hyvlat på i rätt många år vid det här laget. Tror inte att de patienter som väntar i växande vårdköer, eller personal som inte kan springa mycket fortare, låter sig imponeras av att lasarettet i Skellefteå får behålla 98 procent av de medel som man haft i år.

Sjukvården står inför gigantiska problem. Region Västerbotten delar sina bekymmer med många andra regioner. Det är brist på personal, det är brist på pengar. Det enda som det inte är brist på är patienter som väntar på eller får behandling.

Visst, det går att hyvla på den där ostbiten ett tag till. Men förr eller senare kommer vi till en dag då till och med ostkanten är borthyvlad. Därför måste diskussionerna kring sjukvårdens riktigt svåra frågor intensifieras: vad är sjukvård, vem ska ges vilken sjukvård och hur ska den betalas?

Alltså, hur ska en jämlik, jämställd och tillgänglig sjukvård kunna erbjudas utifrån behov och på lika villkor?