I praktiken vill Region Västerbotten lämpa över kostnader på kommunerna.
Om ett och ett halvt år beräknas festen vara slut.
Redan i år börjar den långa perioden av hög sysselsättningsgrad att mattas av. Högkonjunkturen når vägs ände under 2020.
Samtidigt menar SKL (Sveriges kommuner och landsting) i en nyligen presenterad prognos att skatteunderlagstillväxten dämpas.
SKL varnar för att kommuner och regioner med målet att undvika skattehöjningar de kommande åren kommer att få det kämpigt. Ökade kostnader till följd av en allt större andel äldre i befolkningen, i kombination med en avmattning av högkonjunkturen, är på väg att bilda en ”perfekt storm” av missnöje, oro och en offentlig sektor nära bristningsgränsen.
En svagare arbetsmarknad med färre antal jobbade timmar riskerar också att öka behovet av offentligt stöd.
Västerbotten är som bekant inte en skyddad ö. Även här går regionen mot svångremstider. Redan under första kvartalet 2019 visar räkenskaperna en ”avvikelse”, som det heter på teknokratiska, på 200 miljoner kronor. Att jämföra med den halva miljard som Region Västerbotten gick i underskott med under hela förra året.
Det behövs åtgärder.
Av den anledningen presenterade regiondirektör Kent Ehliasson nyligen förslagsdokumentet ”Omställning för en hållbar ekonomi”.
Framgångsreceptet stavas nya arbetssätt och ny organisation. Fokus ska förändras. Från att som i dag ligga på en sjukvård, som främst ägnar sig åt sjukdom och behandling, till förebyggande och hälsofrämjande insatser. Ambitionen är vällovlig, genomförandet mindre säkert.
Bland de förändringar som väntar västerbottningarna finns bland annat en samordning av akutsjukvården i länet. Syfte är att använda resurserna mer effektivt. Det innebär att fler planerade operativa ingrepp flyttas från Norrlands universitetssjukhus i Umeå till lasaretten i Skellefteå och Lycksele.
Flyttkarusellen medför dock inte några större besparingar: 10 miljoner kronor på tre år.
Regionen planerar även att utöka antalet planerade operationer genom att tidigarelägga sista avbokningsdag. Färre operationer blir inställda. Ett sinnrikt sätt att spara tre miljoner kronor fram till slutet av 2022. Men hur kommer det sig att en så enkel regelförändring inte gjorts tidigare?
En besparing i större skala, 165 miljoner kronor på tre år, handlar helt sonika om att mota bort patienter från sjukhusen. I rapporten beskrivs det med orden: ”Att flytta vården så nära patientens hem som möjligt innebär en förflyttning från sjukhus till öppenvård och primärvård men också att patienten får mer stöd för att klara sin egenvård.”
I syfte att ”öka både kvalitet och kostnadseffektivitet” menar Region Västerbotten att vård bäst ges på andra håll än i sjukhusmiljö. I praktiken handlar det delvis om att regionen vill lämpa över kostnader på kommunerna, som får ta ett större ansvar för den kommunala vården och omsorgen.
Minskade kostnader för regionen riskerar dock att innebära ökade kostnader för kommunerna.
Regiondirektörens förslag är besk medicin, men rätt behandling. Sjukdomsinsikten är det inget fel på: ”Budgetprocessen saknar i dag legitimitet inom en del av verksamheten. Vi måste komma bort ifrån att acceptera avvikelser”, som det uttrycks i rapporten.
Nu måste bara operationen bli en framgång, utan att regionpatienten dör.
Csaba Bene Perlenberg