För mig är det viktigt att det finns en öppen politisk debatt. Att politiker vågar lyfta sina åsikter men även påtala saker som inte är bra även om inte alla vill höra det. För mig är det en styrka i demokratin om det finns olika partier med olika åsikter. Om politiker hotas och trakasseras för att det framför sin åsikt är demokratin hotad.

Baserat på detta har jag varit kritisk till hur politiken tidigare behandlade Sverigedemokraterna. Inte för att inget parti ville samarbetade med partiet utan för att man valde att frysa ute ett demokratiskt valt parti. Jag blev faktiskt lite glad och förvånad när Jimmy Åkesson berättade att även om Miljöpartiet och Sverigedemokraterna stod långt ifrån varandra politiskt, så var Gustaf Fridolin den ende som kom till kansliet och hälsade när Sverigedemokraterna var nya i riksdagen.

Tyvärr så får jag alltför ofta höra hur personer i mitt eget parti inte öppet vågar säga att man stöder Miljöpartiet eller att man inte vill engagera sig för att man är rädd för vad vänner ska säga. Enligt undersökningar så är Miljöpartiet det parti som får ta emot mest trakasserier och hot. Helt klart har även jag som gruppledare känna av de föraktet och därför valt att nästa inte skriva något om politik på mina sociala medier. Just för att det kan påverka hur andra ser på mig men även för att slippa alla nättroll.

Även ett lokalt inlägg från Miljöpartiet, om till exempel mindre barngrupper i förskolan, kan lätt få flera hundra negativa kommentarer och hånande och nedsättande emojis. Jag har ibland försökt kollat upp lite vilka dessa personer är. Då ser jag en kraftig representation av lite äldre, ensamstående män, men spridda över hela Sverige. Jag kan verkligen fundera över vad en man i Ystad har för ett liv om man sitter på nätet för att ge negativa kommentarer på ”mindre barngrupper i Skellefteå” eller som andra som skriver ”hitte på” om Miljöpartiet och när man påtalar felaktigheterna blir man ibland nästan skrämd av dessa personers faktaresistens (och många gånger obefintliga tilltro på vetenskapen).

Trots detta så kan jag faktiskt inte låta bli att tycka lite synd om dessa personer, det måste vara ganska jobbigt att känna denna bitterhet. Tyvärr så är jag ändå oroad för att dessa hån och även hot och hat som så enkelt slängs ut är en fara för demokratin. Om detta fortsätter så ser jag en stor risk i att vi får ännu fler fega vindflöjelpolitiker. Jag tycker redan idag vi har för många som bar följer vindarna och partipiskorna, dom små partierna som ofta driver på försvinner och kvar sitter de som gör vad som helst för makten.

Avslutande fakta: Det är inte Miljöpartiet som hittat på att det pågår en klimatförändring. Det är en i stort sett enad klimatforskarvärlden som kommit fram till det. Vi är bara budbärare som tror på forskningen och försöker påtala vad som behöver göras

Till sist vill jag till er som inte tror på forskning passa på att berätta att jorden är rund. Även där är forskning och vetenskap i stort sett eniga även om det sprids konspirationsteorier och att gruppen som tror att jorden är platt ökar.