Tidigare har kommunikationen mer handlat om hur skall vi lösa det här? Hur skall infrastrukturen hänga med? Hur skall kompetensförsörjningen fungera? Hur får vi fram bostäder?
Alla dessa frågor och många fler hänger kvar än. Och sanningen är att vi inte har funnit lösningarna på dem, långt därifrån. Men tyvärr står allt detta mer och mer i skuggan av den nya slogan och epitetet man försöker trumma in: ”Den gröna samhällsomvandlingen”.
Fokus har alltså i större utsträckning flyttats från de mer grundläggande utmaningarna som bostäder, kompetensförsörjning och infrastruktur, till att nu handla om att Skellefteå skall bli bäst i klassen vad gäller grön omställning och fokus på klimat.
Jag säger inte att klimatet inte är viktigt att värna om, vi måste finna bra lösningar och ta tydliga steg framåt för att leva mer hållbart, men det måste också stå i paritet till de övriga samhällsutmaningarna vi faktiskt har här i Skellefteå. I mötesrummen älskar man begrepp som The Eco Town och Sustainable Skellefteå, och på detta ligger enormt fokus i kommunikationen.
Och apropå kommunikation, så har jag nyligt haft uppe en fråga i kommunfullmäktige om antalet kommunikatörer anställda av Skellefteå kommun. Svaret på antalet kommunikatörer var att ”I den unika gröna samhällsomvandling som Skellefteå kommun befinner sig mitt i behöver platsen och kommunen kommunicera.” Skellefteå kommun har 30 heltidsanställda kommunikatörer. Den siffran ger oss flest kommunikatörer per capita av Sveriges Kommuner.
Är det rätt fokus? Samtidigt som vi exempelvis brottas med enorma underskott, personalbrist i socialnämnden och skenande kostnader i kombination med sänkt kvalitet. Som exempel, rörande äldreomsorgen, kan nämnas att Skellefteå kommuns nettokostnad för äldreomsorgen ligger 23 procent (drygt 220 mnkr) över den så kallade referenskostnaden (kostnadsutjämningen), vilket ger ett resursindex som är bland de absolut lägsta i landet, 0 på en skala från 0 till 100. Här är vi alltså sämst i klassen, men det nämns aldrig.
Vi har inte bara utmaningar inom socialnämnden och äldreomsorgen. Den upplevda tryggheten bland unga minskar, det syns tydligt i mätningar som genomförs. Det fysiska och psykiska våldet i skolorna ökar. Och vägunderhållsskulden tangerar 400 miljoner för 2023.
Vad är det då som gör att Skellefteå är och förblir attraktivt? Ja, frågar man exempelvis dem som flyttat hit från andra länder så kan man bara utifrån paneldebatten på Alvardagen konstatera att det man värdesätter är: En plats med låg brottslighet där man vill att sina barn ska växa upp, en stad där det finns luft och ytor mellan hus och gårdar, närhet till natur, jämställdhet och respekt för kvinnor och möjlighet att bo i ett eget hus, på landsbygd.
Ingen av dessa nämner att man flyttar hit för Skellefteås unika gröna samhällsomvandling. Det är i andra värden som den stora attraktionskraften ligger.
Parallellt med att vi jobbar med klimatsmarta lösningar så är de viktigaste utmaningarna i vår faktiska samhällsomvandling att lägga tillräckligt med resurser och tydligt fokus på ett tryggt samhälle. Ett samhälle som stöttar och tar hand om sina innevånare och ser till att viktiga samhällsfunktioner faktiskt fungerar.
Det skapar en hållbar plats för en bättre vardag, en attraktiv plats där fler vill bo.