Det är första gången som jag skriver en krönika och det är svårt att bestämma vad man vill skriva om. Jag fastnade för att skriva om det som ger mig extra livskvalitet och som samtidigt byggt Sverige. Det gäller vår natur och våra naturresurser, en ändlig produkt som vi lånar av våra barn och barnbarn och som vi måste försöka leva i samklang med och förvalta på ett så hållbart sätt som möjligt.
Jag är född och uppvuxen i Skellefteå men har även bott i Stockholm och rest en hel del i mitt liv. Jag har bland annat bott med naturfolk på Borneo men även luffat runt en hel del och sett hur människor påverkar vår planet och hur ett icke hållbart uttag av naturresurser även slagit tillbaka på människorna.
Sverige välfärd har till stor del byggts upp av naturresurser från norra Sverige: skog, malm och utbyggnad av vattenkraften. Dessa naturresurser bidrog förstås även till att norra Sverige utvecklades. Det skapade jobb, man byggde vägar, järnvägar, elnätet och telefoni mm och samhällen växte up. Samtidigt som staten drog in enorma summor via de statliga bolagen. Pengar som sedan användes för att bygga upp hela Sveriges välfärd och framförallt investerats i de växande storstadsregioner i södra Sverige.
Allt eftersom arbetet effektiviserade minskade antalet arbetstillfällen samtidigt som pengar fortsatt att strömma in till stadskassan. Trots att de kommuner som bidragit/bidrar med naturresurserna har drabbats av utflyttning, äldre befolkning och minskad service så har staten lämnats dessa kommuner till sitt öde medans man fortsatt att investera i södra Sverige
Jag ser stora likheter med hur gamla kolonialmakter koloniserade främmande territorier för att erövra och exploatera andra områden för att bygga sin egna välfärd. Fast i Sveriges är det ingen koloni utan en del inom egna territoriet som många gånger behandlats på samma sett.
Då makten som är koncentrerad till Stockholm ligger långt från dessa områden så kan man tydligt också se hur politiken saknar förståelse och gör stor skillnad på hur man ser på olika landsdelar. Vi ser politiker som är lyriska över nya mineralfyndigheter, vindkraftparker eller avverkningsrätter i känsliga områden i norr utan en tanke på de lokalt konsekvenser, långsiktighet hållbarhet, eller tankar på att kompensera kommuner/regioner för dessa intrång utan bara ser pengar rulla in till stadskassan. Samtidigt som man kan se samma politiker stå på barrikaderna för att stoppa havsbaserad vindkraft i södra Sverige för att någon eventuellt skulle kunna se ett om man tittade ut över havet med en kikare.
Jag kan då inte låta bli att flika in med hur man ser på oss i norr när man vill kompensera för höga elpriser. Även om man många söderut själva bidragit till att stoppat utbyggnad av elproduktionen så var det just hushållen i södra som i första hand skulle kompenseras medans hushåll i norr med högre ”nödvändig” elförbrukning inte skulle kompenserades.
Därför anser jag och Miljöpartiet att naturresurserna måste få ett större värde och de kommuner/ regioner som har dessa regioner också får ta in dessa skatter. För att både utveckla men även ta ett mer långsiktigt ansvar för dessa resurser. På samma sätt ska de kommuner i södra Sverige som bygger till exempel vindkraft få ta in dessa skatter.
Till sist vill jag säga till de som säger att Miljöpartiet är norrlandsfientligt. Ta själv del av vår politik och lyssna inte bara på våra motståndare. Det finns många troll där ute och de har ingen vinning av att framhålla sanningen.