Cogito, ergo sum*

Jag kom till Sverige och Skellefteå 1990, 22 år gammal och fylld av drömmar om ett liv i frihet. Ett liv, mitt liv, som jag själv kunde forma och bestämma över. En stor del av mina drömmar har blivit verklighet men det har krävt disciplin samt kostat mycket tid och energi.

”Vi liberaler förespråkar att svenska ska vara en röd tråd genom hela integrationsprocessen, från första dagen i Sverige och hela livet ut.”

”Vi liberaler förespråkar att svenska ska vara en röd tråd genom hela integrationsprocessen, från första dagen i Sverige och hela livet ut.”

Foto: Alice Staaf

Gästkrönikör2023-06-17 07:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag insåg mycket tidigt att språket är avgörande för min framtid. Ögonöppnaren var då jag födde min kära dotter. Jag behövde genomgå ett ingrepp och det snabbt som blixten. När jag vaknade fastspänd i sjukhussängen, kopplad till en massa sjukhusapparatur och slangar, hörde jag hur de gratulerade min nyfödda dotter: - Grattis flicka lilla, du har fått en mor! Själv hann jag tänka, vad konstigt folk svenskarna är som gratulerar barnet och inte oss, nyblivna föräldrar! Jag fattade inte varför jag skulle vara inlagd så länge på sjukhuset eller varför  jag var så svag. Är det så här det är att födda barn, tänkte jag? Först två månader senare, i ett långt samtal med sjukhuskuratorn, förstod jag att jag varit nära att stryka med, att jag fått sju och en halv liter blod under operationen, varför jag hade tvingats lära mig gå igen efteråt samt, att jag inte skulle kunna få fler barn. Om jag bara hade kunnat språket, tänkte jag, då kanske jag hade fått rätt behandling i tid. Där och då startade min språkresa på allvar.

Min språkresa i Sverige blev till en satsning på mig själv. En satsning på min framtid i det nya hemlandet. En lång resa med fantastiska lärare och människor som ställde upp för mig. Sakta men säkert tog jag mig igenom svenska språket, svensk litteratur, svensk historia med mera och all möda resulterade senare i en högskoleexamen och ett jobb som jag hade drömt länge om. Jag blev gymnasielärare. Det var värt det!

Kunskaper i svenska ger oss alla möjligheten att själva söka information, förstå och uttrycka oss. För människor som har flytt krig och konflikter är det av största vikt att de ges möjlighet att etablera sig i Sverige. Att kunna boka en läkartid, kommunicera med barnens skola eller förstå viktig information som påverkar ens rättigheter och skyldigheter är grundläggande för att kunna leva ett självständigt liv och kunna fatta informerade beslut.

Med facit i hand så är det svenska språket en viktig nyckel till det svenska samhället för dem med ett annat modersmål. För kvinnor öppnar svenska språket upp dörrarna till arbete och ekonomisk självständighet. Det gör det möjligt att söka och få anställning samt att förhandla om lön och arbetsvillkor.

Barn som kan bra svenska har lättare att anpassa sig till skolan och få kompisar, har bättre självförtroende och kan känna djupare tillhörighet och trygghet. Det ökar deras chanser att lyckas med sin fortsatta utbildning för att kunna prata svenska är ju grundläggande för att överhuvudtaget kunna förstå och kommunicera med sina lärare.

Vi, liberaler förespråkar att svenska ska vara en röd tråd genom hela integrationsprocessen, från första dagen i Sverige och hela livet ut. Det är genom att erbjuda alla goda förutsättningar att lära sig svenska som de får verktygen att bygga en ljus framtid för de själva och sina familjer.

"Ett språk placerar dig i en korridor för livet. Två språk öppnar varje dörr längs vägen (Frank Smith).”

*Fotnot: Cogito, ergo sum = "Jag tänker, alltså finns jag"