Polisen har uttalat att det finns kopplingar till gängkonflikterna även i Skellefteå. Sen kom rapporter om försök att med hot rekrytera barn för att sälja droger i Skellefteå. Att brotten både drabbar barn och begås av barn är skrämmande och vi är alla överens om att det behövs krafttag. 

I mitt arbete på ungdomshem har jag mött ungdomar som hamnat snett. Jag har träffat härliga personer med stark drivkraft och tungt bagage. Med bättre förutsättningar och andra förebilder hade de kunnat vara positiva ledare. Jag har också mött kollegor som går in helhjärtat för kampen att hjälpa dessa ungdomar på rätt spår. Vuxna som dygnet runt är redo att se ungdomen, sätta gränser, samtala och stötta. Men det är en insats som kommer i elfte timmen. Många barn skulle kunna fångas upp mycket tidigare om det sociala skyddsnätet hade lite finare maskor. Fler vuxna i skolan, samverkan mellan olika myndigheter och bättre stöd till föräldrar hade kunnat hjälpa många. Sådana satsningar är inte bara brottsförebyggande. De ökar chanserna för fler att lyckas i skolan och möjligheterna att förebygga och fånga upp psykisk ohälsa. Regeringen avsätter pengar i sin budget för förebyggande arbete men lägger 80 gånger så mycket på att sänka bränslepriserna. Pengar som hade gjort större nytta i kommunerna. 

Nästa år får kommunerna ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Även om många kommuner, däribland Skellefteå, redan gör ett sådant arbete är det bra att det blir ett lagkrav. Det innebär även att vi kommer se över det förebyggande arbetet och förhoppningsvis utveckla det. Lyckligtvis är Skellefteå fortfarande en relativt säker plats, och vi bör alla anstränga oss för att det ska förbli så. När det kommer fler invånare till kommunen, många från andra länder dessutom är det viktigt att komma ut med information om vilket stöd som kan erbjudas till familjer i behov. Vi behöver se till att människor litar på myndigheterna så att de tar emot hjälp om det behövs. 

Därför oroas jag över många av de förslag som kommer från regeringshåll. Att införa visitationszoner och hota att vräka fler familjer riskerar att underminera tilltron till samhället istället för att bygga upp den. Mest aktuellt just nu är den kritiserade angiverilagen. Regeringens förslag att tvinga lärare, vårdpersonal, bibliotekarier och andra offentligt anställda att ange människor de möter om de misstänker att de är papperslösa riskerar att driva människor ännu längre in i skuggsamhället. 

I kampen mot gängkriminaliteten efterfrågas ofta hårdare tag och många skärpningar som påbörjades av den rödgröna regeringen är på väg. Men hårdare tag får inte innebära ett hårdare klimat. För att på riktigt skapa ett tryggt samhälle behöver vi skapa ett samhälle där alla känner sig inkluderade, sedda och med förutsättningar att nå framgång på rätt sida av lagen. 

Gamla som nya Skelleftebor ska känna sig delaktiga i samhället, och barn och unga behöver platser och sammanhang där de kan trivas, känna sig sedda och få positiva förebilder. Det kan inte polisen, kommunen eller enstaka eldsjälar ordna. För det behövs att vi alla engagerar oss. Kanske är det genom att engagera sig i en idrottsförening, att bli en nattsuddare eller att besöka Vän i Skellefteå? Kanske finns det någon i vår närhet som kan behöva en utsträckt hand? Det finns säkert flera sätt, men om vi vill ha ett fortsatt tryggt Skellefteå tror jag det är bra om vi alla frågar oss själva hur vi kan bidra.