Den som är satt i skuld är icke fri.
Socialdemokraternas tidigare finansminister Ernst Wigforss bevingade ord kan anpassas till den moderna människans beroende av telekommunikation och datatrafik.
Varför inte: Den som är satt i radioskugga är inte fri.
Fråga bara de barnfamiljer vars småttingar sitter i baksätet under en långresa och får existentiell ångest när wifi-täckningen brister och skärmen hackar.
Men frihet från kommunikativa vita fläckar handlar om betydligt mer än bara nöjen och snabba pixlar.
När allt fler samhällstjänster flyttar in i telefonen ökar sårbarheten. Butiksdöd och stadskärnors utarmning i all ära, men att ha bank, Skatteverket, Försäkringskassan och många andra myndigheter en knapptryckning bort, via appar, är en frihetsrevolution utan dess like.
I stället för att anpassa sin vardag efter fysiska kontor och öppettider går det att utföra ärenden i kön till kassan eller på bussen.
I dag är den digitala arenan en del av oss själva. Att inte kunna använda de tjänster vi behöver, eller kunna kommunicera med omvärlden, är inte bara en praktisk olägenhet: Det gör oss både ensamma och tystade, utlämnade till en handlingsförlamning som i värsta fall kan riskera både liv och lem.
Att inte kunna publicera sin perfekta selfie är en sak.
Att inte kunna ringa ambulans och brandkår en helt annan.
Detta fick Norsjöborna, och delar av Skellefteå kommun, nyligen erfara när en av misstag kapad kabel gjorde att det fasta och mobila telenätet slogs ut i stora delar av kommunen. Bland annat 250 kunder med fast telefoni blev avskurna från omvärlden. Även mobilt bredband påverkades.
För de med fast kabel fungerade bredband och fibernätverk. För de som inte hade det var det digital mörkläggning.
En brand i fabriken Drömtrappan, på grund av att en koppling till fjärrvärmen tagit fyr, illustrerade hur farligt det kunde ha blivit för privatpersoner under avbrottet. Lyckligtvis informerades räddningstjänsten av en person som fysiskt traskade in på brandstationen i Norsjö, bemannad på grund av avbrottet.
Men säg den tekniska kris som inte har kryphål: De som laddat ner SOS Alarms nya app, som lanserades tidigare i höstas, kunde skicka ut nödrop vid behov. Appen är nämligen inte beroende av telenätet, utan av GPS-nätet som fungerar så länge mobilen är laddad. Då kan den som söker hjälp skicka sin kartposition direkt till larmcentralen.
Täckningsfrågan är alltså inte bara en fråga om frihet utan också om geografisk jämlikhet.
I en undersökning om yttäckningen från Post- och telestyrelsen, som genomfördes 2016, kunde av respondenternas svar utläsas att täckningen för mobiltelefoner generellt var god med 85 procents täckning. Täckningen i Norrbotten var betydligt sämre, 65 procent. Och medan storstadsregioner hade 80 procent täckning hade glesbygdsregioner i snitt 68.
Det krävs alltså inte ett tekniskt avbrott i glesbygden för att ha förhöjd risk att vara utlämnad till ödets nycker om olyckan är framme.
Csaba Bene Perlenberg