När företagare utsätts för brott riskerar det att långsiktigt skada samhällsekonomin.
Omfattande brottslighet får långsiktiga konsekvenser för samhällsutvecklingen.
Bortsett från det uppenbara – mänskligt lidande och en känsla av otrygghet – kan konsekvenserna även beskrivas i ekonomiska termer. Det handlar förstås om högre kostnader för rättsväsende, behandling av skottskador och fler fängelsestraff.
Men samhällsekonomin påverkas även på fler sätt.
Nyligen rapporterade tidningen Byggnadsarbetaren (9/12 2019) att stölderna på byggarbetsplatser ökat med 60 procent de senaste fem åren. I genomsnitt sker 15 sådana stölder, av alltifrån verktyg till vitvaror, byggställningar och entreprenadmaskiner, varje dygn.
Förra året uppskattade Svenskt Näringsliv att stölder och inbrott kostar byggbranschen 6,3 miljarder kronor varje år. Det är, som Sveriges Byggindustriers näringspolitiska chef Tanja Rasmusson konstaterar i Byggnadsarbetaren, stora summor som både försenar och fördyrar byggprojekt.
Liknande larm kommer från handeln. I återkommande rapporter har Svensk Handel beskrivit hur organisationens medlemsföretag blir allt mer utsatta för stölder, men också om att handlare allt oftare utsätts för hot och våld i samband med dessa.
Handelns kostnader för stölder beräknades förra året till 8,8 miljarder kronor. Merparten, 6,8 miljarder, är stölder där gärningspersonen inte är anställd i företaget. Det är också den typ av stölder som ökat mest de senaste åren. Till detta kommer handelns allt större kostnader för väktare och larm, som i dag uppgår till 13 miljarder kronor per år.
Totalt beräknar Svenskt Näringsliv att de svenska företagens direkta kostnader för brottslighet uppgår till minst 55 miljarder kronor per år. Det är som Li Jansson på Säkerhetsföretagen konstaterat något som kan ses som en extra skatt på företagande, och pengar som till stor del skulle kunna ha använts till att utveckla och expandera (Dagens Industri 22/9 2019).
Därför är det också intressant att reflektera över brottslighetens indirekta kostnader i form av uteblivna investeringar, arbetstillfällen och i förlängningen lägre levnadsstandard.
För precis som höga skatter, påverkar hög brottslighet företagares agerande. En studie visar exempelvis att den italienska maffian i delar av landet bidragit till ett så underutvecklat näringsliv att BNP per invånare är 16 procent lägre än vad den annars skulle ha varit.
Ur ett svenskt perspektiv finns det flera oroväckande tecken. Svenska företagsledare ser enligt World Economic Forums undersökningar organiserad brottslighet som ett allt större problem.
Det är också värt att ta fasta på handelns och byggindustriernas iakttagelser om hur tilltron till rättsväsendet sviktar när få brott beivras. I Svensk Handels senaste trygghetsbarometer framkommer exempelvis att bara var tredje stöld polisanmäls eftersom ärendena i allmänhet läggs ned.
På motsvarande sätt talar Sveriges Byggindustrier om hur tullens bristande resurser och befogenheter gör att det i princip är fritt fram för stöldligor att föra ut stöldgods ur landet.
När brottslighet blir i det närmaste riskfritt urholkas den samhälleliga tilliten.
Rättsstatens reträtt gör oss alla fattigare.
Svend Dahl