Gunnar Strömmer (M) är Sveriges justitieminister.
Rättigheten att försvara sig om man blir anklagad för ett brott måste gälla lika för alla i vårt samhälle. Därför har en grundläggande princip inom svensk rättsordning varit att båda parter i ett mål ska ha samma tillgång till information och insyn i det material som domstolen bygger sitt avgörande på. Inklusive identiteten på de personer som hörs under en rättegång. Om den åtalade och dennes företrädare inte vet vem som lämnat uppgifter och kanske inte heller exakt om vad (eftersom det skulle innebära att vederbörandes identitet röjs), blir det omöjligt att ifrågasätta den bild som ges, lägga fram eventuell motbevisning eller bedöma vittnets trovärdighet. Just därför har det i Sverige inte heller varit tillåtet med anonyma vittnen.
Det kan det nu bli ändring på. Trots allvarlig kritik från Lagrådet och att Advokatsamfundet i sitt remissvar skriver att “Det är viktigt i en rättsstat att den som är misstänkt för brott har möjligheten till ett effektivt försvar. Denna möjlighet skulle undergrävas väsentligt om utredningens förslag leder till lagstiftning”, väljer nu regeringen att gå vidare för att genomföra möjligheten att vittna anonymt, både i samband med förundersökning och i domstol.
Skälet till att man väljer att ignorera varningarna är det allvarliga läge som uppstått i samband med den snabbt växande organiserade brottsligheten över hela landet.
När justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 27 september presenterade regeringens förslag framhöll han att konsekvenserna av gängbrottsligheten är förödande, både för inblandade och för samhället, och att människor i allt större utsträckning är rädda för att delta i förundersökningar och brottmålsrättegångar på det sätt som krävs för att kunna lagföra brottslingarna.
“De kriminella gängen hotar och tystar vittnen. Det innebär att många brottsutredningar som rör de kriminella nätverken blir svåra att ro i land. Det måste vi ändra på. Och det gör vi nu”, sade justitieministern.
Givet hur svårt det varit att få skydd som vittne och hur myndigheterna svikit många av dem som trots allt vågat lämna uppgifter som lett till att grova gängkriminella kunnat dömas till långa fängelsestraff, är det förståeligt att regeringen tar det här steget. De senaste åren har allt fler vittnen och deras familjer såväl utsatts för allvarliga hot som mördats. Något som också lett till en alltmer kompakt tystnadskultur. Detta måste förändras.
Malin Lernfelt är skribent på Liberala nyhetsbyrån.
Samtidigt är det oerhört viktigt att inte kasta ut rättssäkerheten med badvattnet. Det liggande förslaget innebär att brott som anonyma vittnen ska höras om måste motsvara minst två års fängelse och att skälen för åtgärden måste uppväga de svårigheter det innebär för försvaret. Ett offentligt ombud ska dessutom förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärenden med anonyma vittnen.
Sverige befinner sig i en extrem situation när det kommer till organiserad brottslighet och den otrygghet som denna för med sig. Och i extrema situationer kan det vara befogat att göra avsteg även från grundläggande principer. Men det är hal is regeringen ger sig ut på och man måste vara beredd att utvärdera och omedelbart återgå till nuvarande lagstiftning om önskad effekt uteblir. Rättssäkerheten måste till syvende och sist gälla alla. Även den som är misstänkt för allvarliga gängrelaterade brott.