Visst vore det bättre att sänka elskatten permanent

Rik som fattig, norrlänning som sörlänning, glesbygdsbo som stadsbo ska kompenseras.

Ledare 19 januari 2022 07:00
Detta är en ledarkrönika. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Så kom den då till slut.

Som en försenad julklapp.

Eller som munken broder Tuck uttrycker det i Disneyfilmen Robin Hood: Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen.

I förra veckan (12/1 2022) berättade regeringen att hushållen ska kompenseras för de höga elpriserna. Under tre vintermånader – december, januari och februari – kan privatpersoner få ersättning med upp till 2 000 kronor i månaden.

På en pressträff konstaterade finansminister Mikael Damberg (S) att regeringen tar situationen på största allvar och att den därför avsätter sex miljarder kronor ”för att kompensera de hushåll som fått höga elräkningar.”

Rik som fattig, norrlänning som sörlänning, glesbygdsbo som stadsbo ska kompenseras.

Den högsta nivån är de hushåll som använder över 2 000 kWh i månaden.

Hur mycket är då 2 000 kWh? Enligt elbolaget Eon har en villa eller ett radhus, som har direktverkande el som uppvärmning, en energiförbrukning på cirka 25 000 kWh per år.

Hushåll som drabbats av höga elpriser må sända en tacksamhetens tanke till finansminister Damberg.

Samtidigt måste man fråga sig om den socialdemokratiskt ledda regeringen varit lika tillmötesgående och givmild om inte ett val närmar sig. Det lär vi aldrig få veta. Det går det bara att spekulera i.

Vad vi däremot vet är att förslaget möttes av kritik. Befogad sådan.

Men kritiken handlade inte om att hushållen kompenseras – utan om hur.

Liberalernas Aiman Teimouri var helt rätt ute när han i Morgonstudion (Sveriges Television 13/1 2022) konstaterade att det hade varit rimligare att sänka elskatten permanent. För alla. För hushåll och de företag som tampas med höga elräkningar.

Det är långtifrån alla företag som har nedsatt elskatt.

Enligt januariavtalet skulle en omfattande skattereform genomföras.

Nu blev det tyvärr inte så. Januariavtalet föll i och med Liberalernas uppmärksammade avhopp och den rödgröna regeringens fall.

Samtidigt har Sverige polariserats. De röda partierna har blivit rödare, de blå har blivit blåare och i mitten dväljs gröna miljöpartister och centerpartister. Det är i detta osäkra politiska läge som Sverige behöver en omfattande skattereform.

Det borde vara en prioriterad fråga för den kommande finansministern och den kommande regeringen.

Dagens skattesystem innehåller alltför många punktskatter och straffskatter. Några av dem harmlösa, andra direkt skadliga.

Och då handlar det inte om storleken på den gemensamma skattebördan. Det handlar om var, när och hur staten tar in de pengar som staten behöver.

Det behövs sänkt skatt på jobb och företagande.

Det behövs miljöskatter som ger verkliga miljöeffekter.

Som kompensation för minskade skatteintäkter, från mer eller mindre godtyckliga punkt- och straffskatter, kan man till exempel och förslagsvis höja de generella konsumtionsskatterna. Det hade kunnat bidra till att förenkla skattesystemet och ökat förståelsen för att det behövs en god skattemoral för att samhället ska fungera.

Elskatten är en av flera punkt- och straffskatter som behöver ses över: Bidrar den till exempel till att miljö- och klimatmålen nås, eller snedvrider den bara klimatomställningen?

Timbros chefsekonom Jacob Lundberg, en gång i tiden krönikör på Norran, på den tiden tidningen hette Norra Västerbotten, har tillsammans med Ellen Gustafsson, klimatansvarig på tankesmedjan, skrivit en debattartikel (Expressen 12/1 2022).

Där konstaterar de bland annat att ”det inte är politikernas uppgift att parera svängningar i elpriset, varken med tillfälliga stödpengar eller tillfälliga skattelättnader”. Att finansminister Mikael Dambergs utspel handlar mer om valfläsk och valfjäsk än om en rimlig politik.

Bättre vore, menar de båda debattörerna, att helt avskaffa elskatten. Det hade gett hushållen permanent billigare el, samtidigt som de uppmuntrats att använda mer el i klimatsyfte ”till exempel genom att köra rn elbil i stället för en bensinbil.”

En klen tröst, om det nu är någon tröst, är att det inte bara är i Sverige som man oroar sig över höga elräkningar och försöker spara på elen. I Europa har elräkningarna blivit cirka 54 procent högre jämfört med för två år sedan, enligt siffror från Bank of America.

Det gör att hushållen i hela Europa försöker spara el.

Ett skattesystem ska vara robust, enkelt, ärligt och fungera långsiktigt.

Det gör inte det svenska med alla sina punkt- och straffskatter, som elskatten.

En uppgift för nästa finansminister blir att tillsätta en utredning och genomföra den omfattande skattereform som aldrig blev av när januariavtalet kraschade.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa