Såhär kan ett fyrfackskärl för fastighetsnära återvinning se ut.
Fler och fler hushåll i en- och tvåfamiljshus får nu de nya soptunnorna i Skellefteå kommun. Norran har följt förändringen steg för steg. Redan för två år sedan skrev vi att de första två tunnorna fanns på plats för påseende i kontorhuset Svalan. Under de senaste månaderna har vi bland annat skrivit om kommunens informationsturné till olika orter, om de nya sopbilarna och hur de fungerar, samt om att fyrfackskärlen har börjat levereras till hushållen. Men det är först nu när det blivit skarpt läge för många hushåll som frågor, klagomål och problem börjar höras på allvar.
Det är såklart väntat att en så stor förändring av sophanteringen skulle kunna skapa problem. Eftersom den ena soptunnan bara töms var fjärde vecka är det också begripligt att en försenad tömning stör och upprör. Norran har skrivit om en familj i Ursviken som fått vänta alldeles för länge på sin första tömning.
I skrivande stund verkar det vara svårt att veta exakt när ens egna fyrfackskärl ska tömmas. Kommunen har drabbats av förseningar, men uppdaterar tömningschemat. Det finns ingen anledning för någon kommuninvånare att vara nöjd med sådant strul.
En kritik mot fyrfackskärlen har yttrats av många i kommentarerna på Norrans sociala medier. De handlar om att facket för restavfall blir för litet för barnfamiljer med blöjbarn. Det är en kritik som jag tycker man kan ha förståelse för. Samtidigt blir jag förvånad.
Något för familjen? Kommunens hemsida ger info om vad det kostar att abonnera på ett extra sopkärl.
Detta är ju inte är något nytt problem. Jag minns själv kruxet för vår familj när våra barn var små på00-talet. Lösningen blev att vi betalade extra och fick ett större sopkärl. Idag är det möjligt att köpa till en extra tunna. En sådan kostar såklart, och det finns de som hävdar att det är orättvist och att kommunen diskriminerar barnfamiljer. Men sådana klagomål blir lätt lite överdrivna.
Sophanteringen får, enligt lag, inte finasieras via skatten, utan ska vara avgiftsbaserad. Kommunen kan därför inte runda av extra kostnader för olika hushåll. Däremot har den en skyldighet att göra det lätt för alla att sortera rätt. Den fastighetsnära insamlingen är en sådan förenkling. Gentemot stora familjer med blöjbarn är det viktigaste att tilläggsalternativen är rimliga och kostnaden skälig.
Andreas Westerberg är politisk redaktör på Norran.
Det finns dock en kritik mot fyrfackskärlen som jag inte har någon förståelse för alls. Det är alla som klagar på att man nu ska tvingas sopsortera. En del framför dessa klagomål med argument som påstår att sopsortering inte är lönt och att det ändå inte hjälper miljön. Jag tolkar dock det hela som som lathet.
Det finns en omfattande samhällsdiskussion om hur återvinning bäst ska ske. Den har lett fram till en lagstiftning som kräver att kommuner är skyldiga att ordna fastighetsnära insamling. Enklaste sättet för dig att paja miljönyttan med hela det arrangemanget är att fuska och inte sortera alls. När du struntar i att göra din del lägger du kostnaden på alla andra, både i form av miljöförstöring och dyr sophämtning. Det blir bättre om du också drar ditt strå till stacken.